100 000 till studier om svåra mensblödningar

Sjuksköterskan Petra Elfvinge har fått Aroseniusfondens omvårdnadsstipendium på 100 000 kronor för att forska om livskvaliteten hos kvinnor med svåra menstruationsblödningar.

Mer än var tionde svensk kvinna i fertil ålder har så svåra menstruationsblödningar att de är handikappande. Vissa kvinnor måste ställa väckarklockan på natten för att gå upp och byta bindor. En del mådste byta tampong eller binda flera gånger i timmen och vågar inte gå ut av  rädsla för att blöda igenom.

I 20-30 procent av fallen är orsaken en bakomliggande blödningsrubbning. De behandlingsalternativ som erbjuds är p-piller, spiral, koagulationshämmande läkemedel eller operation.

En försummad patientgrupp
  
– Det finns många studier på män med blödarsjuka men få på kvinnor. Kvinnor med svåra menstruationsblödningar är en försummad patientgrupp som ofta saknar diagnos, säger Petra Elfvinge, som arbetar på koagulationsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Hon vill undersöka vad behandlingen betyder för livskvaliteten och om det är någon skillnad före och efter insatt behandling. Och hur den påverkar smärta, oro, självkänsla, sexualitet och upplevelsen av mensen.

Hennes studie kommer att omfatta 235 patienter som har remitterats till koagulationsmottagningen på grund av riklig menstruation och en kontrollgrupp på 470 kvinnor. 

Följs upp i arton månader

Alla kvinnorna kommer att få fylla i ett frågeformulär innan behandlingen börjar och sex, tolv och arton månader efter behandlingen. Kvinnorna kommer också att få föra dagbok över vilken behandling de tar.

Grupperna kommer sedan att jämföras för att se om det finns någon skillnad i livskvalitet hos kvinnor där man hittar en bakomliggande blödningsrubbning och kvinnor där orsaken är okänd jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen.

– Jag tror att kvinnorna har en sämre livskvalitet. Det här är ett större problem än man kan tro, säger Petra Efvinge.