5 frågor. Vad brister i den palliativa vården i dag?

Fortfarande får många inte den palliativa vård de skulle behöva. Dit hör bland andra gamla och personer med demenssjukdom, konstaterar Britt-Marie Ternestedt, sjuksköterska och professor i omvårdnad.

Utvecklingen av den palliativa vården har ofta drivits av eldsjälar; personer som har insett behovet av palliativa vårdteam eller hospice. Förhoppningar om en palliativ vård för alla som behöver det har nu tänts i och med vårdprogrammet och de nationella riktlinjer som kommer i sommar.

Vad brister i vården i dag??

— Den största bristen rör ojämlikhet i tillgången till pallia­tiv vård. I dag avgörs den i hög grad av var man bor, diagnos och ålder. Sämst tillgång har enligt forskning de allra äldsta, personer med demenssjukdom och personer i livets slutskede med andra sjukdomar än cancer.

Varför tar det så lång tid att få till stånd palliativ vård för alla? ?

— En av flera bidragande orsaker kan vara en samhällelig ovilja att erkänna den kroppsliga skröplighet och det beroende som ofta hör till livets slut. Vi vill se oss som självständiga varelser till slutet. Det osynliggör det stora behov av vård och omsorg många har nära döden. Vi behöver våga diskutera dessa behov och hur vården ska kunna möta dem. Det är kärnan i att kunna utveckla en god palliativ vård för alla.

Vilka utmaningar står äldre­vården och den ”vanliga” vården inför när det gäller god palliativ vård?

— Att säkra utbildning och stöd till personalen. Inom vård- och omsorgsboenden behövs till exempel sjuksköterskor med specialistutbildning i äldrevård och palliativ vård. Förutom traditionell utbildning kan reflekterande samtal (handledning) bidra till en ökad medvetenhet, både om den döende personens kroppsliga och existentiella behov och om egna attityder och förhållningssätt till döden. Framtidens palliativa vård kommer att behöva sjuksköterskor både med grund- och avancerad utbildning, liksom sjuksköterskor med forskarutbildning, oavsett inom vilken vårdform vården och omsorgen kommer att bedrivas.

Vilken betydelse kommer de båda dokumenten att ha för utvecklingen av den palliativa vården?

— Vårdprogrammet kan få en mycket stor betydelse i utvecklingen både lokalt och nationellt. Det bör resultera i en ökad kunskap och medvetenhet om vad en god palliativ vård innebär och vilka resurser som behövs för att uppnå vårdens mål. Tillsammans med de nationella riktlinjer för palliativ vård som Socialstyrelsen just nu arbetar med kan vårdprogrammet förhoppningsvis påskynda processen att nå målet; en god palliativ vård för alla.

Hur ser den goda palliativa vården ut? ?

— Det är en vård som utgår från den enskilda personens behov, men som också omfattar närståendes behov. Några kriterier kan ses som generella för en god palliativ vård, men ha en högst individuell laddning. Hit hör symtomlindring, självbestämmande, upprätthållande av viktiga sociala relationer och att bli sedd, lyssnad till och respekterad som den person man är. I flera vårdvetenskapliga studier beskrivs ett högt prioriterat värde vara att kunna delta i vardagslivets lunk så länge som möjligt. En av de viktigaste uppgifterna för vården är att underlätta för den som ska dö och dennes närstående så att de, utifrån sina önskemål, ska kunna leva den återstående tid de har tillsammans på ett så bra sätt som möjligt.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida