”Att be om ursäkt för misstag hjälper både patient och personal”

Att be om ursäkt för misstag som sker inom vården verkar läkande för såväl patienten som för den som har begått misstaget. Det anser Lucian Leape från USA som var en av talarna när den tredje nationella patiensäkerhetskonferensen i dag inleddes i Stockholm.

– Två tredjedelar av alla stämningar mot vårdpersonal som görs i USA skulle aldrig bli av om läkare och sjuksköterskor bemöter patienterna på ett annat sätt då något går fel, hävdade Lucian Leape, professor vid Harvard School of Public Health i Boston.

Han uppmanade auditoriet att betrakta skador som hade kunnat förhindras som akuta krislägen, där både patienten och läkaren eller sjuksköterskan är offer.

Patienterna vill veta vad som har hänt

– Tillit och förtroende krymper då en patient har blivit felhanterad i vården. Vi har låtit folk förvänta sig perfekta resultat av våra behandlingar, alltså måste vi ha gjort något fel om det inte blir så. Förutom den fysiska skadan har patienten fått en känslomässig skada och båda måste behandlas, sa Lucian Leape.

Han har tagit del av många patienters erfarenheter och konstaterar att de vill veta vad som har hänt, hur en upprepning ska undviks i framtiden så att lidandet inte har varit förgäves, och få en ursäkt.

– Att låtsas som om ingenting har hänt, att ljuga eller förtiga, förstör relationen till patienten och förstorar hans rädsla. Det väcker också misstankar. Har inte vi gjort något fel måste det vara han själv som är skuld, sa Lucian Leape.

Kraft som verkar åt två håll

Att medge vad som skett och uttrycka ånger är enligt Lucian Leape att visa patienten respekt.

– Och ber vi om ursäkt så startar patientens läkeprocess. Han förtjänar det.

Den inblandade sjuksköterskan eller läkaren känner skam, skuld och en rädsla som kan vara överväldigande.

– Det gör att hon blir sämre än annars på att ta hand om den drabbade patienten. När kollegernas stöd behövs som bäst möts den inblanade sjuksköterskan eller läkaren ofta av tystnad, sa han.

Sjukhusledningarna måste med

Lucian Leape hävdar att en ursäkt ger en kraft som verkar både för den som får och för den som ger.

 – Patientens värdighet och självrespekt återupprättas och förtroendet återuppbyggs. Ursäkten är en försäkran om att det inte var hans fel och det  visar att du också lider och att du förstår. Du som ber om ursäkt uttrycker verklig empati, din skuld och skam börjar lyfta, din emotionella balans börjar återvända och förlåtelsen blir möjlig,  sa Lucian Leape.

Men många av oss tycker att det är svårt att be om ursäkt – och är en skada oavsiktlig är det ännu svårare. I USA har vissa läkarutbildningar kurser i konsten att kommunicera och förmedla dåliga nyheter och det finns en hel del patientmaterial i ämnet.

– Men för en ökad patientsäkerhet behövs det också en sjukhuspolicy, och det verkligt avgörande för att nå konkreta framsteg är att vi får med oss sjukhusledningarna. För det fordras nog att de får krav på sig, trodde Lucian Leape.

Patientsäkerhet på dagordningen

Konferensen inleddes av Kaj Essinger, vd för Landstingen ömsesidiga försäkringsbolag. Han anser att patientsäkerhetssamordnarna, verksamhetsutvecklarna och de 650 utbildade analysledarna runt om i landet är de som sett till att patientsäkerhetsarbetet trots allt har gått framåt i Sverige.

– Våra föregångare var enstaka chefläkare och verksamhetschefer, enskilda eldsjälar, men nu är vi så många att vi tillsammans kan påverka.

Kaj Essinger efterlyste chefernas medverkan i patientsäkerhetsarbetet. En snabb fråga ut i publiken visade att de utgjorde mindre än hälften av de nära 1 400 konferensdeltagarna i Folkets hus.

– Jag skulle önska att ledningarna kom med som föredömen. Att de satte patientsäkerheten först på dagordningen, såg till att all upphandling skedde utifrån patientsäkerhet och att alla analyser ledde till konkreta förbättringar.

Okunnighet hos politikerna

Det har nämligen visat sig att många händelseanalyser inte leder vidare. Ett annat känt problem är att rädslan för repressalier leder till att många avvikelserapporteringar aldrig görs.

– Men alla vi som arrangerar de här dagarna vill ha bort kopplingen mellan rapportering och disciplinpåföljd, konstaterade Kaj Essinger.

Vilka är då emot? Själv trodde han att orsaken till att kopplingen är kvar beror på okunnighet hos politikerna. Att de inte känner till de andra system som kan träda in då något går fel i hälso- och sjukvården: patientnämnderna, patientförsäkringen och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida