Besöker patienterna för att de ska slippa åka till sjukhuset

De ville att gamla, ofta demenssjuka, patienter skulle slippa åka till sjukhuset för att kontrollera sin pacemaker. Nu tar sjuksköterskorna bilen och programmeraren och gör kontrollerna på boendena i stället. Det mår de gamla bra av.

Kontroll av en pacemaker låter relativt odramatiskt, men kan vara både besvärligt och ångestskapande för den som är gammal, har svårt att gå och lider av en demenssjukdom. När kallelser till årliga kontroller på sjukhuset dessutom försvinner eller glöms bort finns all anledning att göra något.

– Vi såg på våra besökslistor att många patienter inte kom och om de kom var de i så dålig form att det måste ha sällskap av anhöriga eller av personal från boenden, säger Roger Carlsson, sjuksköterska på pacemakermottagningen vid Sunderby sjukhus i Region Norrbotten.

Bollade idéer

Han har arbetat på hjärtintensiven, men kom till mottagningen för ungefär ett halvår sedan. Kollegan Anders Lindsbro har varit sjuksköterska där sedan 2006. Tillsammans satte de sig ner och funderade hur de kunde underlätta för äldre personer på boenden att få sina pacemakers kontrollerade.

– Många uteblev, men vi märkte också att kontrollen på sjukhuset, som tar kanske tio minuter, tog mycket resurser eftersom patienterna inte kunde resa själva. Så vi bollade idéer och till sist kom vi till skott, säger Anders Lindsbro.

Bollandet resulterade i att de båda sjuksköterskorna numera sätter sig i bilen med den datorliknande programmeraren och besöker patienterna på kommunernas boenden.

– Vi åker oftast tillsammans eftersom det är ganska mycket kånkande. Dessutom finns sällan sjuksköterskor eller läkare på boendena och det är en trygghet att ha en kollega att resonera med om något utöver det vanliga händer, säger Roger Carlsson.

Ett detektivarbete

De använder regionens bil och deras upptagningsområde begränsar sig till boenden i Luleå och Boden. 38 patienter blir uppsökta på det här sättet. Det är ett visst detektivarbete att hitta dem, men i takt med att ryktet om den uppsökande verksamheten sprider sig får de allt fler patienter.

Under en dag kan de hinna med nio patienter, vilket är ungefär lika många som de tar emot på sjukhusets mottagning under en dag. Det största merarbetet handlar om dokumentationen.

– Vi måste dokumentera för hand och sedan skriva in allt i journalerna när vi kommer tillbaka. Eftersom regionens och kommunernas journalsystem inte korresponderar finns det inget annat sätt, säger Anders Lindsbro.

Spar resurser

Dubbeldokumenterandet är en nackdel, men fördelarna är desto fler. Den största är förstås att det är så mycket bättre – framför allt för patienterna, men också för personalen på boendena. En annan är att det spar resurser; personal behöver inte följa med på resor till och från sjukhuset och risken för att gamla svimmar, faller och bryter lårbenshalsen minskar betydligt.

För Roger Carlsson och Anders Lindsbro ligger den största tillfredställelsen i att kunna förenkla livet för patienter som har svårt att söka vård på egen hand.

– Det är en frustration att inte kunna göra allt som går att göra för en patient och vi har glädjen att kunna lösa problem för många av dem. Det är en bra känsla, säger de.