Vårdförbundspriset

Dagbok från intensiven gör det lättare att förstå

Dagbok från intensiven gör det lättare att förstå
Tiden på en intensivvårdsavdelning upplevs ofta som traumatisk för patienterna. En dagbok kan hjälpa till vid bearbetningen efteråt och minska andelen som drabbas av PTSD. Bild: Mostphotos

Svårt sjuka minns ofta inte vad som hände under sin tid på intensiven. Den dagbok som personal och anhöriga skriver har stor betydelsen för att kunna bearbeta efteråt. Både för patienten och de anhöriga.

26 september 2019

Intensivvårdssjuksköterskan Maria Johansson införde Iva-dagboken på Kalmars sjukhus redan 2005. Nu har hon doktorerat inom ämnet på Linnéuniversitetet, och även blivit nominerad till årets Vårdförbundspris.

Tidigare forskning har visat att tiden på intensivvårdsavdelning ofta upplevs som traumatisk för patienterna. De minns bara lite och i fragment.

– Minnena är både verkliga och overkliga, de har mardrömmar och hallucinationer. Man vet inte varför, men hypotesen är att minnet påverkas av den svåra sjukdomen, traumat. Läkemedlen spelar också roll och kanske att vi söver patienterna mindre djupt numera. Dessutom påverkar miljön, det är mycket ljud och upplyst dygnet runt.

Ska underlätta bearbetning

Idag arbetar många iva-avdelningar med dagbok för patienterna. Syftet är alltid att  underlätta för patienten att bearbeta vårdtiden.

.

Tidigare har omvårdnadsforskare kunnat visa att patienterna har stor hjälp av iva-dagboken när de tillfrisknat för att kunna förstå och bearbeta upplevelsen. Det har visat sig att iva-dagboken och reflektioner kring den har kunnat minska andelen iva-patienter som drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.

Maria Johanssons forskning visar att den även fyller en viktig funktion hos anhöriga, efterlevande och vårdpersonal. Hon har gjort enskilda intervjuer med närstående, och fokusgrupper både med sjuksköterskor och undersköterskor och närstående tillsammans med patienter. De har gjorts vid intensivvårdsavdelningar på fyra olika sjukhus.

Klistrar in bilder

I dagboken skriver vårdpersonalen in vad som hänt den dagen och hur patienten mått. De tar även bilder som klistras in.

– Det hjälper de oroliga anhöriga att förstå vad som händer och även kunna fråga vad de inte förstår. De får så mycket information av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor varje dag.

Med hjälp av texten och bilderna kan de anhöriga och patienten prata om hur det var.

– Det kan vara svårt för patienten att föreställa sig hur det såg ut med alla apparater och slangar. De anhöriga kan också behöva visa bilder så att den tidigare patienten kan se att de satt där, dag efter dag. Det kan vara helt borta från patientens minne.

Länk till de anhöriga

Iva-dagboken blir även en kommunikationslänk mellan anhöriga och vårdpersonal. De anhöriga skriver in detaljer om vem patienten är som person. Det kan vara yrke, intressen och lite mer om personlighet.

– Sjuksköterskor och undersköterskor tycker att de då mer kan förstå vem patienten är och se den som en person. De kan då möta behoven lättare och ge den bästa omvårdnaden.

De anhöriga berättar även om händelser i sin egen vardag som den sjuke skulle varit med på i normala fall, och är intresserad av. Det kan vara att ”mopeden är såld nu på internet”, ”vi skulle behövt dig igår när vi höststädade i trädgården” eller ”rätt lag vann igår”.

Fram träder en person bakom alla monitorskärmar och slangar. Det är också därför Maria Johansson är en av de nominerade till Vårdförbundspriset i år. Enligt Vårdförbundet bidrar hennes forskning kring Iva-dagboken till mer personcentrerad vård.

Maria Johansson

Iva-dagböcker kan också innehålla en ordlista för svåra medicinska termer och bilder på maskiner och utrustning.

– De anhöriga, som ibland blivit de efterlevande om patienten avlidit, uttrycker att dagboken varit ”guld”. Vårdpersonalen tycker att den är fantastisk. De liknar den vid en dörröppnare, en isbrytare eller en katalysator för att skapa relationer.

Dagbok för andra patienter

Nu vill hon bidra till att nationella riktlinjer för iva-dagböckers innehåll och tillämpning införs. Hon vill också att iva-dagböcker skrivs för patienter där man idag ofta väljer bort det. Det gäller till exempel patienter med dålig prognos att överleva.

Hon menar att dagboken kan ha ett stort värde för de närstående efteråt om patienten avlider. Andra grupper som hon lyfter fram är patienter med psykiska funktionsnedsättningar i alla åldrar eller demenssjuka som vårdas på intensivvårdsavdelning.

– Ja, och personer med stigmatiserade sjukdomar, som självmordsförsök, där vi aldrig skriver idag. Men med ett personcentrerat förhållningssätt så undviker man diagnoser, ser på patienten som en person. Det gör att vi tillsammans kan skriva berättelsen om personen. Kanske kan det göra skillnad på något sätt för patient och närstående.

Vårdförbundspriset

  • Tre kandidater  och en ”bubblare” är nominerade till årets Vårdförbundspris. De tävlar om en halv miljon kronor.
  • I år kommer de nominerade från Eksjö, Örebro och Kalmar och bubblaren från Umeå. De arbetar inom hemsjukvård, intensivvård, äldreomsorg och psykiatri.
  • Priset delas ut årligen av Vårdförbundet i samarbete med Folksam.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida