Farliga transporter ökar i takt med bristen på specialistsjuksköterskor
Intensivvårdpatienter flyttas runt trots att det innebär risker. UPPDATERAD 2014-08-22 kl 09.42.
Antalet transporter av intensivvårdspatienter har nästan tredubblats på sex år, enligt Svenska Intensivvårdsregistrets senaste rapport. Flyttarna beror till stor del på bristen på vårdplatser och specialistsjuksköterskor och innebär stora risker för patienterna. Dödligheten ökar uppemot 30 procent.
Även för personalen är platsbristen pressande.
– Det skapar samvetsstress eftersom det är ett etiskt tvivelaktigt beslut. Det känns väldigt bekymmersamt att åka med, ungefär som att dra ut på E4:an med en instabil patient, säger Jonas Lindberg, specialistsjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och förtroendevald för Vårdförbundet.
Anhöriga reagerar också.
– Ibland flyttar man samma person fyra gånger och det är inte klokt. Varje gång stannar vården upp och vi har haft anhöriga som blivit helt vansinniga, säger Jonas Lindberg.
Nationellt grepp krävs
För att lösa problemet behövs ett nationellt grepp, anser han. Cheferna lokalt måste få möjlighet att höja lönerna och inrätta karriärvägar som gör att fler vill specialistutbilda sig och stanna kvar. Som det är nu kommer varenda intensivvårdsavdelning i Stockholm att tvingas stänga 2-3 platser i höst eftersom det inte går att rekrytera, enligt Jonas Lindberg.
Vad gör ni från Vårdförbundet för att förbättra situationen?
– Vi för en ständig diskussion med arbetsgivarna om att lönerna måste upp. Vårt snitt är 33 000-35 000 kronor men en specialistsjuksköterska borde ligga uppemot 40 000 kronor. Vi behöver också rekrytera andra yrkesgrupper som kan avlasta, till exempel undersköterskor, säger Jonas Lindberg.
Svårt för sjukhuset att vända utvecklingen
Gunnar Öhlén, chefläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, håller med om att det krävs ett nationellt grepp för att komma till rätta med problemet. Det är svårt för ett enskilt sjukhus att vända utvecklingen.
– I Stockholms läns landsting finns det fina intensivvårdsplatser så det är inte rum eller utrustning som krävs utan utbildade intensivvårdssjuksköterskor. Det handlar om att säkra framtidens hälso- och sjukvård, säger han.
Många som arbetar på intensiven kör fort slut på sig eller söker sig vidare. Som ett exempel på insatser som Karolinska har gjort för att berika jobbet lyfter Gunnar Öhlén fram post-iva-mottagningarna där den tidigare svårt sjuke patienten får träffa personalen igen.
– För patienten blir det ett tillfälle att reflektera över det som hände. Och för sjuksköterskorna är det en möjlighet att se att den här personen som jag ägnade så mycket omsorg är faktiskt tillbaka på jobbet igen.
Partipolitiskt engagerad
I går torsdag uppmärksammade andra medier att intensivvårdssjuksköterskan Jonas Lindberg även har ett partipolitiskt engagemang och står som nummer åtta på vänsterpartiets lista i Stockholms läns landsting. Själv menar han att det inte ändrar den beskrivning av verkligheten som han har gett i egenskap av förtroendevald för Vårdförbundet.
– Patienter flyttas runt och det framgår också av Svenska Intensivvårdsregistret. Det är ett faktum som inte är partipolitiskt färgat utan något som alla partier måste förhålla sig till efter valet, säger Jonas Lindberg i dag till Vårdfokus.