Färre återbesök när hjärtpatienter fick välja informationssätt

När hjärtsviktspatienterna själva fick välja i vilken form patientinformationen skulle ges minskade behovet av återbesök på hjärtsviktsmottagningen.

17 september 2007

Det är ett av resultaten i den doktorsavhandling som sjuksköterskan och högskoleadjunkten Monica Rydell Karlsson vid Sophiahemmet Högskola i Stockholm lägger fram vid Karolinska institutet den 28 september.

Fram till år 2 000 arbetade hon på den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen på Danderyds sjukhus. Dit kommer patienterna för att få sina hjärtmediciner inställda och för att få information om hur kostvanor, motion och andra livsstilsfaktorer påverkar deras sjukdom.

? Ibland upplevde jag att vi pratade inför döva öron, säger Monica Rydell Karlsson som i olika delstudier har försökt att ta reda på hur förmågan att ta till sig information kan påverkas.

Drygt 180 patienter med hjärtsvikt delades in i två grupper. I den ena avgjorde sjuksköterskorna på mottagningen hur informationen skulle ges, i den andra fick patienterna själva välja informationssätt: muntligt, skriftligt eller via ett datorprogram.

Vid kontrollen ett år senare sågs ingen skillnad i kunskapsnivån mellan de båda grupperna. Antalet återinläggningar, medicinförbrukningen och livskvaliteten skilde sig inte heller åt. Däremot visade det sig att patienterna i den grupp som själva hade fått välja hur informationen skulle ges hade gjort cirka en tredjedel färre besök på hjärtsviktsmottagningen.

? Om sjuksköterskan från början vet hur patienten vill få informationen går det troligen snabbare. Sjuksköterskan vet vad hon ska göra, patienten blir nöjd och behöver därför inte komma tillbaka lika många gånger, säger Monica Rydell Karlsson.

Andra fynd

I avhandlingen visar hon också att:

  • personer med nedsatt kognitiv förmåga har svårare för att ta till sig informationen i början av sjukdomen men att de som går på en hjärtsviktsmottagning successivt får allt bättre kunskaper.
  • kvinnor kan mindre än männen om sin hjärtsjukdom när de börjar gå på hjärtsviktsmottagningen men att de efter sex månader kan lika mycket. Männens kunskapsnivå förändrades inte över tid.
  • ett utökat rehabiliteringsprogram leder till att färre klassas som typ D-personer (personlighetstyp som ser negativt på tillvaron och som oftare återinsjuknar och dör i hjärtsjukdom).
  • en fjärdedel av de hjärtsviktspatienter som själva får klassa sin fysiska förmåga upplever sig vara i sämre kondition än vad sjuksköterskorna tror. Dessa patienter har i allmänhet sämre livskvalitet, har mer depression och ångest och återinläggs oftare än de patienter som bedömer sin fysiska förmåga på samma sätt eller bättre än sjuksköterskorna.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida