Första ambulanssjuksköterskan som får doktorshatt har granskat Lucas

Mekanisk hjärtkompression med utrustningen Lucas höjer kvaliteten på hjärt-lungräddning vid hjärtstopp utanför sjukhus. Det visar studier av Christer Axelsson, Sveriges första ambulanssjuksköterska som snart kan skryta med en doktorshatt.

Christer Axelsson har i sina studier funnit att HLR med utrustningen Lucas, som ger mekaniska kompressioner av hjärtat, gav högre halter av koldioxid i utandningsluften än manuella kompressioner utförda av ambulanspersonal.

Eftersom halten koldioxid speglar blodcirkulationen i lungkretsloppet är det ett indirekt mått på effekten av HLR. Men det går inte att av studien dra slutsatsen att det innebär en skillnad i överlevnad bland alla patienter med hjärtstopp utanför sjukhus. 

Större studier behövs

Studien är för liten, den omfattar bara 328 patienter, och utrustningen nådde fram sent eller inte alls till en tredjedel av patienterna. 

– För att kunna visa på en signifikant förbättring skulle studien behöva omfatta flera tusen personer, kanske alla som drabbas av hjärtstopp i hela landet, säger Christer Axelsson.

Han berättar att för 40-50 år sedan, innan man började med HLR, dog alla som drabbades av hjärtstopp utanför sjukhus.  I dag räddar man tio procent i Sverige.  

– Men fler skulle kunna räddas om mekaniska hjärtkompressioner användes på ett optimalt sätt, säger Christer Axelsson.  

Kan göra färre pulskontroller

Studien visade också att en plötslig stegring av koldioxidhalten i utandningsluften var ett tidigt tecken på att patienten återfick egen cirkulation. Den kunskapen kan vara till nytta vid långvarig HLR eftersom man med den vetskapen inte behöver göra så många avbrott för pulskontroll.

Bland en liten grupp patienter fann Christer Axelsson och hans forskarkolleger att även höjda ben under HLR tillfälligt ökade koldioxidvärdet i utandningsluften. Men om det också ökar överlevnaden måste undersökas i större studier.

Säkrare transport

Mekanisk hjärt-lungräddning har positiva effekter även för ambulanspersonalen. I stället för att ge hjärtkompressioner manuellt kan de sitta fastspända under transporten och är därmed mer skyddade.