Från köksgolvet till röntgenbordet

»Ajajaj, hur låg mattan egentligen? Jag borde nog ha tagit bort den. Få se nu, hur gick det med kaffekoppen? Va? skönt, jag lyckades inte slå sönder den. Men vad ont det gör. Jag kan inte resa mig!«

Kanske är det så hon tänker, den gamla damen som just har snubblat på mattkanten och nu ligger på köksgolvet därhemma med bruten höftled. Har hon tur i oturen har hon en väninna på besök som kan larma ambulansen. Har hon ännu mer tur bor hon i Göteborg. Är hon riktigt lyckosam finns det en ambulans ledig.

De två ambulanssjuksköterskorna lirkar upp båren för det trånga trapphuset. Men när de kommer in i lägenheten lägger de inte bara upp sin patient på båren och bär ned henne till ambulansen. Det kommer att ta en halvtimme innan de kommer i väg. Akutmottagningen har delvis flyttat in i patientens hem.

Det första ambulanssjuksköterskorna gör på plats är att skapa kontakt med den skadade kvinnan. De kan i de flesta fall omedelbart avgöra om det är en skadad höft – det ser de på patientens ben, som ligger på ett speciellt sätt.

Därefter ser de till att hon får extra syrgas och sätter nålar att ge bedövning genom.

Ambulanssjuksköterskorna gör också andra saker som man oftast gör på akuten: kontrollerar identitet och sätter på id-band, sätter på henne en patientskjorta, tar blodprover och ekg, skriver remiss till röntgen med mera.

När nålarna är satta får patienten en snabbverkande bedövning med Ketalar innan benet läggs i den särskilda kudde (»Lassekudde«) som används för att stabilisera benet så att smärtorna blir mindre.

Innan ambulanssjuksköterskorna och deras patient är redo att lämna lägenheten kontaktas röntgen. All höftledskirurgi i Göteborg är koncentrerad till sjukhuset i Mölndal. Där förbereder man nu ett labb där patienten kan undersökas.

Så är det dags att kånka ned bår och patient utför den trånga trappan, placera dem i ambulansen och fara i väg till sjukhuset.

Där tar ambulanspersonalen vägen genom akutmottagningen. De lämnar en kort rapport och patienten skrivs in. Men sedan är det är bara att fortsätta till röntgenavdelningen. Där väntar röntgenpersonalen, visar in i rätt labb och så placeras båren intill röntgenbordet.

»Å ett å två å tre.« Med gemensamma krafter och väl samspelta lyfter ambulanssjuksköterskorna och röntgenpersonalen över den gamla kvinnan på röntgenbordet.

Ambulanspersonalen har nu använt en halvtimme mer än de brukade förr. Men för patienten innebär det kortare tid på akutmottagningen i väntan på operation och kortare vårdtid på sjukhuset.

Inger Lundqvist är chef för röntgenvårdsavdelningen. Hon ser bara fördelar med den nya ordningen; för röntgenavdelningen innebär den inget merarbete. Samarbetet med ambulanspersonalen flyter utmärkt.

– För patienterna innebär den här metoden bättre komfort, och att behandlingen går snabbare. Gamla människor är ofta tåliga – de är värda att få åka i den här gräddfilen! säger Inger Lundqvist.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida