Fyra tassar på barnkliniken
Barnsjuksköterskan Maria Lindström Nilsson påbörjar nu Sveriges första studie om hundars hälsoeffekter på sjuka barn.
Att få gosa med en lurvig päls eller busa med en fyrbent lekkamrat är något som många barn gillar och mår bra av. Kan det också påverka hälsan hos barn på sjukhus?
Specialtränade tiken Livia har redan fått träffa några patienter på avdelning 95B, barnkirurgen vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.
Ett drömprojekt
För doktoranden och barnsjuksköterskan Maria Lindström Nilsson passar studien perfekt. Som hundägare vet hon vad kontakten med djur kan betyda, men det är hennes yrke som driver henne i första hand.
– Att arbeta med hundar berör verkligen kärnan inom barnsjukvården. Det handlar om att skapa distraktioner. Vi försöker alltid att tänka ett steg längre och fokusera på det friska hos barnet, säger hon.
Hund och hormoner
Även i stressade vårdsituationer har hundar visat sig kunna lindra känslor av ensamhet, minska depression och göra människor mer benägna att söka kontakt med andra.
Hos vuxna patienter har forskning visat att vårdhundar har en rad positiva effekter. De ökar halterna av lugnande hormoner som kortisol och oxytocin, vilket ger ökat välbefinnande och gör att man känner mindre smärta.
Barn på sjukhus har, förutom närhet till sina föräldrar, ett stort behov av att leka. Clowner, musik, lek- och bildterapi är viktiga komplementära behandlingar i vården. Om resultaten faller väl ut, kan hundkontakt bli en del av det. Då skulle alla sjuka barn som önskar kunna få tillgång till vårdhund på remiss.
Återfå livsgnistan
Att Livia uppskattas av barnen har Maria Lindström Nilsson redan fått uppleva. Under inskolningen på den barnkirurgiska avdelningen förra året inkluderade de en ung patient i träningen. Det var en patient i tonåren som egentligen var färdigbehandlad, men som inte hade kunnat skrivas ut. Efter ett trauma var patienten halvsidesförlamad och hade förlorat förmågan att gå. Rehabiliteringen gick trögt, tonåringen verkade nedstämd och saknade livsgnista.
– Från att inte ha brytt sig om någonting började jag nu få frågor om hunden varje gång vi sågs. Sakta såg jag hur livsgnistan kom tillbaka och att det blänkte till i ögonen. Tre veckor efter det första mötet blev patienten utskriven och kunde då använda sina ben.
Låg allergirisk
Livia har tidigare arbetat med sjuka barn på Lilla Erstagården, som är ett barn- och ungdomshospice. Under hösten har hon varit ”mammaledig” med en kull valpar och väntas vara tillbaka på avdelningen nu i januari då studien inleds med några pilotfall. Maria Lindström Nilsson har börjat med att dela ut enkäter till personalen.
– Hittills har vi bara fått positiva reaktioner. Det är klart att det finns frågor kring hundrädsla och allergier bland både personal och föräldrar. Vi har gjort en noggrann riskanalys om bland annat hygien och allergi. Men eftersom det endast handlar om riktade möten till ett barn i taget tror jag att det ska gå bra, säger hon.
Vårdhundstudien
- Totalt 50 barn( hälften flickor och hälften pojkar) ska ingå i studien på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala
- Forskarna kommer att bland annat att mäta kortisol i saliv, oxytocin i urin, syresättning och stresspåslag genom att analysera hjärtfrekvens varibilitet och hudkonduktans när barnen träffar hunden Livia. De kommer även att utföra en observationsstudie.
- Hälften av barnen kommer att kontrolleras före mötet med Livia och hälften efteråt, så de utgör på så sätt sin egen kontrollgrupp