Idéer blir politik för de närmaste tre åren
Snart börjar del 2 av Vårdförbundets kongress. I början av maj valdes en ny förbundsstyrelse — nu är det dags för idédiskussioner och 145 motioner.
HÄLSOSAM VÅRDMILJÖ
Över 50 motioner rör hälsosam arbetstid. I några föreslås att arbetstiden bli kortare för äldre, i andra att arbetstiden vid treskiftsarbete förkortas. De flesta handlar om vikten av att orka ett helt arbetsliv.?
Josefine Norén är sjuksköterska på intensiven på Umeå universitetssjukhus och hon föreslår sänkt arbetstid till 35 timmar i veckan. Många av hennes kolleger arbetar deltid för att orka.?
— Om jag har arbetat tre eller fyra nätter i följd och går av mitt pass på måndag morgon så är jag ledig tisdag och arbetar sedan tre dagar i följd. Det räcker inte för att vila ut, säger hon.?
Hon upplever att arbetsbelastningen har blivit tyngre, men är osäker på vad det beror på.?
— Vi är trötta och ibland sjukskriver sig medarbetare för att de har ont i rygg och axlar. Men det värsta är att man ibland går hem med känslan av att inte ha fört vården framåt.
VÅRDENS LEDARSKAP
Under rubriken som handlar om organisation och Tema Vårdförbundet finns en del motioner om behovet av stöd till chefsmedlemmar.
Avdelningen i Västmanland vill att Vårdförbundet inför ett stöd på central nivå för chefsmedlemmar. I den lokala avdelningen har Västmanland löst det så att ombudsmannen på avdelningen tar chefsärendena så att det inte är samma person som förhandlar både mot och för chefsmedlemmarna när sådana situationer uppstår.
Mimmi Högblom, förtroendevald samordnare för kommunerna, tycker att det vore det bättre om Vårdförbundet inrättade en särskilt tjänst eller klubb som ger stöd direkt till enskilda chefer.
— Många av dem lämnar Vårdförbundet för att de anser att de får bättre stöd i andra förbund. Vi bör ta reda på vilket stöd de skulle vilja ha av oss, säger hon.
PROFESSION/UTBILDNING
Många av de 20 motionerna om utbildning och professionell utveckling tar upp behovet av specialistutbildning.
Styrelsen i avdelning Halland vill att specialistutbildning ska finnas för Vårdförbundets samtliga fyra professioner. Det är för mycket tonvikt på sjuksköterskorna, säger vice ordföranden, Camilla Henningsson.
— Många medlemmar utför i dag specifika arbetsuppgifter som de inte får något erkännande för från arbetsgivaren. Till exempel biomedicinska analytiker som förväntas klara av hjärtfysiologi — och som gör det — men som inte får betalt för det. Ju färre specialistutbildade, desto mer utsuddade blir vi som auktoriteter inom vården, säger hon.
Camilla Henningsson vill se fler specialister, och löner som motsvarar kompetensen, och hon vill se att Vårdförbundet vässar kraven på arbetsgivarna. Att utbildningarna utformas i samarbete mellan yrkesorganisationer och högskola tycker hon är bra.
VÅRDUTVECKLING
Fem motioner handlar om utvecklingen av vården. En av dem tar upp att sjuksköterskor är för osynliga i den kommunala vården.
Angelika Andersson, styrelseledamot i avdelning Skåne, motionerar om vikten av att använda evidensbaserad kunskap inom kommunernas äldrevård.
— De senaste åtta åren har jag varit sjuksköterska i den kommunala hemsjukvården. Det jag upptäckt är att kommunala beslutsfattare ofta är okunniga om sjuksköterskans kompetensområde, säger hon.
Fler sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skulle ge ökat utrymme för handledning av undersköterskor, och höja kvaliteten på vården, till exempel med verktyg som standardvårdplaner och nationella kvalitetsregister.
VÄRDERING/LÖN
En handfull motioner handlar om löneläget och lönearbetet.
Avdelning Stockholm vill att Vårdförbundet gör mer för att höja medlemmarnas löner.
— Arbetsgivarna förstår inte att värdera våra medlemmars kunskap rätt. Hur vi än argumenterar blir svaret detsamma: ”Det finns inga pengar”, säger Anette Johansson, vice ordförande i avdelning Stockholm.
Avdelningen vill inte att löner ska förhandlas centralt, men samtidigt är Anette Johansson orolig för att arbetsgivare med sitt sätt att se på löneutveckling ska driva på en sådan utveckling.
— Vi efterlyser en analys av vad verksamheter behöver innan ledningen slår fast vilken summa som finns att dela ut, säger Anette Johansson.