Inställda operationer ger negativa konsekvenser på sikt

En pilotstudie från Uppsala och Stockholm visar att inställda operationer leder till olika problem: medicinska, psykologiska och etiska. Dessa problem måste kunna hanteras för att vården ska bli effektivare.

Studien visar att inställda operationer leder till längre sjukskrivningar, av- och ombokningar av uppföljningsbesök och högre kostnader via alternativa behandlingar i form av sjukgymnast och kiropraktor.

Forskarna undersökte och jämförde planerade operationer som ställts in efter att sjukvården tvingats prioritera andra, mer akuta patienter. De patienter vars operationer ställts in drabbades av medicinska komplikationer som depression, urinvägsinfektion, sårinfektion och hjärtinfarkt.

Komplikationer oavsett tid

Detta gällde både operationer som ställts in mer än en vecka i förväg och ingrepp som ställdes in med så kort varsel som några minuter.

– Vi kunde av olika anledningar inte se några skillnader i komplikationer hos patienter som fått besked långt i förväg och hos dem som fått det strax före det planerade ingreppet, säger Leif Ryd, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Att strukna patienter drabbades av komplikationer kunde säkerställas, men för varje enskild komplikation var det egentligen bara hjärtinfarkt som var statistiskt signifikant. Övriga komplikationer skulle, var för sig, kunna bero på slumpmässiga avvikelser.

Etiskt dilemma

Att operationer ställs in för att andra patienter behöver vård mer akut låter i och för sig inte så konstigt?

– Sant, men det uppstår ändå ett etiskt dilemma. Om patienter mår sämre av att operationer ställs in handlar det till sist – hur cyniskt det än låter – om en kostnadsfråga. Dessa kostnader kan i slutänden bli större än kostnaderna för större bemanning eller en större buffert för akuta operationer. Det måste vi ta reda på.

Enligt Leif Ryd undersöker forskargruppen nu möjligheterna för en större prospektiv studie som kan ge svar på just detta.