Kontrovers. Ansågs medikalisera oroliga barns stödbehov

Skolan blev arenan för konflikten mellan neuropsykiatrin och socialmedicinen som blossade upp för 15 år sedan.

På tvärs Det började när professor Christopher Gillberg och hans forskarlag publicerat en artikel som handlade om att 120 000 barn hade neuropsykiatriska svårigheter och att barna­vårdscentraler borde screena för damp. ?

Företrädare för socialmedicinen blev upprörda och menade att Gillberg medikaliserade barn med inlärningssvårigheter. Han kritiserades också för att försöka implementera diagnosen damp, som aldrig fick ett internationellt erkännande.?

Den här krocken mellan två medicinska skolor har specialpedagogen Bo-Lennart Ekström doktorerat på med sin kontroversstudie.??

— Gillberg blev kraftigt ifrågasatt av internationella auktoriteter som ansåg att forskningen kring damp vilade på en bräcklig grund. Svenska socialmedicinare underkände också diagnosen, säger han.?

Bråket kring damp är inte den första medicinska kontroversen som äger rum i skolans värld. Enligt Bo-Lennart Ekström har skolan ofta varit föremål för en kontrollerande medicinsk blick, exempelvis när det gäller folkhälsoinriktade interventioner i form av skolhälsa och vaccinering. ??

I avhandlingen resonerar han också om det ökade behovet av att diagnostisera barn är ett svar på en skola med högre krav och krympande resurser. Men striderna mellan två medicinska inriktiningar handlar också om makt. Vetenskaplig prestige står på spel.?

— Kontroversforskningen sysslar inte med vem som drar det längsta strået i en sådan här strid. Men mina resultat visar ändå att det neuropsykiatriska paradigmet sitter, så att säga, i orubbat bo. Inte minst för att flera av dess företrädare finns på olika nyckelroller inom Socialstyrelsen. Kontroversen har inte heller lett till att det ställs färre diagnoser i skolan. Tvärtom.