Mental trötthet vanligt efter lindrig stroke
Personer som har drabbats av en lindrig stroke och återgått till ett någorlunda aktivt, självständigt liv lider ofta av dolda funktionshinder.
Det konstaterar arbetsterapeuten Gunnel Carlsson som i sin avhandling intervjuat 75 patienter ett år efter deras stroke. Alla bedömdes vid insjuknandet ha fått ett lindrigt slaganfall.
Det visade sig att mer än hälften hade minnesproblem och klarade stress sämre än tidigare. Nästan lika många hade nedsatt initiativförmåga, och koncentrationssvårigheter samt upplevde sig vara mer lättirriterade eller mer känslosamma än före insjuknandet.
Hela 70 procent led av mental trötthet.
De intervjuade beskrev att de fungerar förhållandevis väl när de är utvilade och när miljön är lugn. Miljöer med mycket ljud och brus och många människor upplevdes svåra att hantera.
De beskrev också sina emotionella reaktioner som irritabilitetet, känslosamhet, stresskänslighet och oro som mycket mer lättutlösta efter strokeinsjuknandet jämfört med hur det var innan.
– Problemen kan leda till inaktivitet eftersom de inte går att förutse och därmed ger en osäkerhetskänsla om den egna förmågan, säger Gunnel Carlsson.
Fler med lättare stroke
Hur många av de 30 000 svenskar som drabbas av slaganfall varje år som får en lindrig variant är osäkert. Det finns ingen enhetlig definition av begreppet lätt stroke.
Inom gruppen patienter med slaganfall har man dock de senaste decennierna sett en förskjutning mot lättare symtom. Det kan bero på bättre primärprevention och den utbyggnad av strokeenhetsvården som skett de senaste decennierna med ett förbättrat akut omhändertagande och bättre behandlingsmetoder i det akuta skedet.
En ökad medvetenhet hos allmänheten att söka vård akut vid misstanke om strokeinsjuknande kan också vara en orsak.
Utbildning behövs
Många med lindrig stroke skrivs ut direkt till hemmet utan efterföljande rehabilitering eller uppföljning av hur de klarar sitt vardagsliv.
– Rehabiliteringstiden vid stroke är i dag kort. Ofta märker man inte konsekvenserna av de dolda funktionshindren förrän man skrivits ut från sjukhus och skall återvända till ett normalt vardagsliv, säger Gunnel Carlsson.
Hon konstaterar att det finns en stor kunskapsbrist om de här funktionshindren, både i vården och utanför.
– Till exempel i kommunala verksamheter som social omsorg och hos försäkringskassorna. Patienterna kan ha svårt med myndighetskontakter. De blir ofta missförstådda och felbedömda och får därför inte det stöd de behöver.