Nio procent drabbas av vårdrelaterade infektioner

Socialstyrelsen är besviken över att det inte skett förbättringar de senaste åren.

– Det är inte tillfredsställande att vi inte ser några förbättringar. Vi vet att en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna anses vara möjliga att förebygga med goda hygienrutiner, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör vid Socialstyrelsen.

Går trögt

Landstingens arbete med att minska de vårdrelaterade infektionerna går trögt. De senaste fyra åren har antalet som drabbas av infektionerna legat på oförändrad nivå, omkring nio procent. Det visar Socialstyrelsens lägesrapport om patientsäkerhet.

De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är urinvägsinfektioner, infektion efter operation, samt lunginflammation.

Ett av problemen är att fortfarande följer en fjärdedel av personalen inte de basala hygienrutiner som gällt sedan 2007.

Inte färre trycksår

Förekomsten av trycksår har varit i stort sett oförändrad sedan mätningarna startade 2011. Att det går att göra mer visar landstinget i Kalmar som ligger flera procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Kalmar använder sig i högre utsträckning än många andra av trycksårsförebyggande eller trycksårsbehandlade madrasser.

Även vårdskadorna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Ungefär 15 procent av patienterna drabbas av en vårdskada, enligt de beräkningar som gjorts.

Vårdskador kostar miljarder

• Hälften av skadorna krävde en åtgärd, till exempel antibiotikabehandling.
• 44 procent krävde en förlängd sjukhusvistelse.
• 2,4 procent ledde till en permanent skada.
• 2,2 procent bidrog till att patienten avled.

Vårdskadorna orsakar inte bara stort lidande för patienterna utan leder också till stora kostnader med förlängda vårdtider. Enligt SKL:s beräkningar kostar den förlängda vårdtiden på 1,3 miljoner vårddygn årligen 11,5 miljarder kronor.