Nu finns förslag till vårdprogram för palliativ vård
Munvård är en av de många viktiga delarna i den första version av vårdprogram för palliativ vård som nu är ute på remiss.
Symtomlindring är centralt i palliativ vård. Många svårt sjuka har under sitt sista levnadsår besvär med andfåddhet, förstoppning, smärtor, illamående och mycket annat som ska lindras så effektivt som det är möjligt. De behöver oftast också hjälp med den personliga hygienen. Till exempel är det av stor betydelse att få hjälp med att hålla munnen fräsch.
Palliativ vård i livets slut
Munhälsan påverkar både förmågan att tugga och svälja, smakupplevelsen och förmågan att tala. Den har också stor betydelse för den sjukes möjlighet att vara nära sina närmaste; en dåligt skött mun kan lukta illa.
Vård och behandling i livets slut har många olika aspekter. Alla tänkbara berörda yrkeskategorier har därför deltagit i arbetet med detta förslag till vårdprogram som nu är ute på remiss. Här beskrivs både hur den palliativa vården bör bedrivas, medicinskt och in i minsta vårddetalj, organisatoriskt och etiskt. Men allt har inte fått plats, berättar sjuksköterskan Susanne Lind.
– I denna första version har vi valt att fokusera på den senare delen av sjukdomsfasen, det vill säga palliativ vård i livets slutskede.
Värdegrund, förhållningssätt och svåra ställningstaganden hör till det som diskuteras, liksom om patienten ska få del av alla medicinska uppgifter eller inte. Och brytpunktssamtalet, hur ska det gå till?
Dags för brytpunktssamtal
När en människa är svårt sjuk och det inte längre finns bot att få, övergår vården till lindrande. Då bör den ansvarige läkaren ha ett brytpunktssamtal med den sjuke där patienten bör få så mycket kunskap om sin sjukdom som han eller hon behöver. Dels för att förbereda sig och de sina, men också för att kunna ta ställning till behandlingar och vårdåtgärder. Hur blir det samtalet så bra som möjligt?
Nationella vårdprogram är kunskapsbaserade och i möjligaste mån evidensgraderade dokument, oftast initierade av specialistföreningar, kvalitetsregistergrupper eller andra särskilt intresserade av en särskild diagnos- eller patientgrupp.