Osynliga handikapp vanliga efter lindrig stroke

En mindre stroke lämnar sällan fysiska spår. Däremot är det mycket vanligt med dolda kognitiva funktionshinder. Trots det skrivs många ut direkt till hemmet utan rehabilitering eller uppföljning.

Ofta märks inte konsekvenserna av de dolda funktionshindren förrän patienten har kommit hem och ska börja leva sitt vanliga liv igen, säger arbetsterapeuten Gunnel Carlsson, vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin i Göteborg.

I sin doktorsavhandling har hon intervjuat 75 patienter ett år efter deras stroke. De intervjuade var mellan 30 och 75 år och alla ansågs ha fått en lindrig stroke.

I princip hade de inga fysiska symtom en vecka efter stroken. Men intervjuerna skulle avslöja att mer än hälften hade minnesproblem och sänkt stresstolerans.

Nästan hälften tyckte att de hade blivit lättirriterade och känslosamma efter stroken. Lika många berättade att de hade nedsatt initiativförmåga och koncentrationssvårigheter. En fjärdedel upplevde att de lätt blev oroliga. Mental trötthet förekom hos hela 72 procent.

I djupintervjuer har 18 patienter fått berätta hur de hanterar och upplever sina problem i vardagen. Då framkom att den mentala tröttheten ofta yttrade sig i känslighet för ljud och ljus. Några respondenter tyckte att de fungerade förhållandevis väl när de var utvilade och miljön var lugn. De flesta hade en skadad självbild och var rädda för att misslyckas.

– Många oroade sig för hur omgivningen såg på dem. De som jobbade kunde vara oroliga för hur de skulle berätta om sin hjärnskada på jobbet. Å ena sidan ville de att kollegerna skulle känna till deras svårigheter, å andra sidan var de rädda för att bli sedda som mindre dugliga, säger Gunnel Carlsson.

En del hade med tiden lärt sig att hantera sina dolda funktionshinder genom att anpassa vardagen, till exempel genom kortare pauser eller genom att undvika krävande miljöer.

Gunnel Carlsson konstaterar att det finns en stor kunskapsbrist om de dolda funktionshindren, både i vården och utanför. Att funktionshindret inte syns utanpå personen gör det även svårt för närstående att bedöma vilken hjälp som behövs. Gunnel Carlsson ser gärna att det skapas uppföljningsmodeller i sjukvården för personer som haft en lindrig stroke.

– Det finns också ett stort värde i att patienterna och deras anhöriga får reda på hur vanligt det är med kognitiva och emotionella symtom efter en lindrig stroke. Många patienter tror att de är ensamma om sina svårigheter, säger hon.

LÄSTIPS

• Carlsson G. Mild Stroke – consequences in everyday life, coping and life satisfaction. Doktorsavhandling, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, 2007.
• Svensk sjuksköterskeförening. Omvårdnad vid stroke. State of the Art. Gothia 2005.
•  www.vardalinstitutet.se Tematiska Rum. Välj Strokerummet, Gunnel Carlsson, Dolda funktionshinder efter stroke.