Så får de patienterna att känna sig sedda

Lugnare avdelningar, effektivare ronder och patienter som känner sig mer sedda. Det är några av resultaten sedan Skaraborgs sjukhus började införa arbetssättet "Gör om gör rätt" – en modell som nu ska genomsyra hela sjukhuset.

Skaraborgs sjukhus i Skövde hade under en längre tid dragits med problem som inte riktigt fångades upp i det ordinarie utvecklings- och kvalitetsarbetet. Sjukhuschefen Stellan Ahlström berättar om signaler som kom från flera håll.

Brister synades i workshop

– Det handlade om alltifrån brister i den basala omvårdnaden till att patienter och närstående efterlyste mer delaktighet, men också om svårigheter i samarbetet mellan professioner. Introduktion och handledning av nya medarbetare funkade inte heller så bra.

Efter en rad workshops fick sjukhusets forsknings- och utvecklingsenhet i uppdrag att undersöka möjliga lösningar. Där kom omvårdnadsprofessorn Anna Forsbergs bok Gör om, gör rätt i vården in i bilden.

– Jag är sjuksköterska i grunden och kände verkligen igen mig i de metoder och strukturer som Anna beskrev. Vi behövde återgå till ett mer personcentrerat arbetssätt, säger Stellan Ahlström.

Sex pilotavdelningar gick före

Sex enheter blev pilotavdelningar. På kirurgavdelningen blev specialistsjuksköterskan Alexandra Färnestav en av delprojektledarna.

– En viktig del är att vi sjuksköterskor gör en så kallad head to toe-bedömning varje arbetspass. Det handlar om att flytta fokus till hur patienten mår just nu och inte fastna för mycket vid provsvar och journalanteckningar i datorn, som vi annars ofta gör.

Undersköterskorna gör regelbundna omvårdnadsrundor och läkarna träffar numera patienterna innan ronden.

– Hela tanken är att alla ska ha sett patienten innan man bestämmer något, och det har gjort stor skillnad.

Ronderna blev kortare

Ronden har blivit både kortare och mer effektiv, och när den är avslutad har vårdpersonalen en gemensam bild av läget.

– Om läkaren redan på morgonen ser att något inte står rätt till kan åtgärder sättas in direkt. Samtidigt slipper vi jaga läkare för att få bedömningar gjorda, säger Alexandra Färnestav.

Sjuksköterskan Isabelle Carles tycker att patienterna numera i större utsträckning får den vård de ska ha och behöver, oavsett vem som jobbar.

–Vårdpersonalen är också mer sammansvetsad nu, vi hjälps åt och kommunicerar bättre och känns mer som ett team. Vi får också höra av patienterna att de upplever sig mer lyssnade på.

En annan nyhet är de korta dagliga pulsmötena där läkare, sjuksköterskor, farmaceut och koordinatorer samlas för att skapa en gemensam lägesbild. För patienter med mer komplexa behov hålls dessutom tvärprofessionella teamronder med exempelvis fysioterapeut och dietist.

Fokus på hela människan

– Fokus ligger inte enbart på diagnosen utan på hela människan. Det borde vara en självklarhet att jobba så här, men det har försvunnit i all administration, säger Alexandra Färnestav.

Resultatet på kirurgavdelningen är tydligt. Korridorerna är lugnare, patienterna larmar mindre och personalen känner sig tryggare i sina bedömningar.

– Det är också lättare att introducera ny personal när alla följer samma rutiner och arbetar utifrån en gemensam modell.

Förändringsarbetet har samtidigt varit krävande menar Isabelle Carles, eftersom alla behövt tänka på ett annat sätt:

– Det tar tid att vänja sig, till exempel när det gäller head to toe-undersökningen. Samtidigt måste man inte göra precis allting utifrån manualen, utan vara flexibel utifrån patientens behov.

Backar om det gått för fort

Därför har man ibland fått backa bandet och justera införandet i lugnare takt.

– Vi märkte ganska snabbt att vi försökte förändra för mycket på en gång. Då fick vi bromsa och skruva på det som inte fungerade, säger Alexandra Färnestav.

Arbetsbelastningen kan fortfarande vara hög menar de, men den stress som uppstår av otydlighet, bristande kommunikation och dålig överblick har minskat. Nu genomgår hela Skaraborgs sjukhus samma förändringsresa, vilket man är först i landet med.

– Framför allt ser vi att patienterna blivit mer delaktiga, att samarbetet mellan yrkesgrupperna har stärkts och att vården i högre grad utgår från människan bakom diagnosen. Det ger inte bara en bättre vård och rimligare arbetsmiljö utan också mer känsla av meningsfullhet i jobbet, säger sjukhuschef Stellan Ahlström.