DEMENSVÅRD

Så kan smärta hos demenssjuka personer upptäckas

Så kan smärta hos demenssjuka personer upptäckas
I sin avhandling har undersköterskan och doktoranden Christina Karlsson tittat på vårdpersonal kan upptäcka smärta hos personer med kognitiv svikt och demenssjukdom.

Uppmärksamhet, kontinuitet och en anpassad bedömningsskala kan hjälpa vårdpersonal att se tecken på smärta hos demenssjuka personer, visar en ny avhandling från Skövde.

Smärta är vanligt förekommande hos äldre personer och med stigande ålder ökar även risken för demenssjukdomar. Tidigare forskning visar att smärta hos personer med demens ofta är undervärderad och underbehandlad.

Efter att ha läst in omvårdnadsvetenskap började undersköterskan Christina Karlsson att forska och nästa fredag lägger hon fram sin avhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping. Genom djupintervjuer med sjuksköterskor och undersköterskor har hon studerat hur vårdpersonal upptäcker tecken på smärta hos personer med kognitiv svikt och demenssjukdom och som har svårigheter att beskriva smärta i tal.

Ändrat beteende

I intervjuerna berättade vårdpersonalen om hur ett förändrat beteende hos personen, som exempelvis aggressivitet eller oro, kan vara ett tecken på smärta. Likaså kan det vara viktigt att vara uppmärksam på ansiktsuttryck och förändrat sömnmönster som en indikator på smärta. Att mäta smärta med en traditionell VAS-skala fungerar sällan eftersom den bygger på numeriska värden och självskattning, vilket är just det som personer med demenssjukdom har svårigheter med.

– I stället använder sig vårdpersonalen av sin erfarenhetsbaserade kunskap och personkännedom, säger Christina Karlsson.

Kontinuitet och samarbete

Resultatet visar att uppmärksamhet, god personkännedom och personalkontinuitet samt ett robust samarbete mellan sjuksköterska och undersköterska är viktiga delar för att upptäcka tecken på smärta.

–I mitt eget arbete som undersköterska i demensvården ställdes jag ofta inför hur svårt det kunde vara att bedöma huruvida smärta var involverat hos personer som inte kunde uttrycka sig i tal. Jag ville lära mig mer och sökte mig därför till forskningen för att få svar på mina frågor, säger hon.

Översatt en skala

Samtidigt som erfarenhetsbaserad kunskap var en hjälp för att upptäcka tecken på smärta ville Christina Karlsson undersöka om ett observationsinstrument kunde vara ett användbart verktyg i smärtbedömningssituationer. I sin forskning fann hon en kort observations- och beteendeskala, Abbey Pain Scale, som utvecklats för att assistera vid bedömning hos personer som har svårigheter att beskriva sin smärta med ord. Däremot hittade hon inga svenska utvärderingsstudier av denna skala.

I sin forskning har Christina Karlsson testat och utvärderat skalan på ett särskilt boende för äldre personer med demenssjukdom. Studien innefattade granskning och justering av det språkliga innehållet i skalan samt systematiska observationer utförda av vårdpersonal med god personkännedom om de boende.

–Genom att använda en mer strukturerad metod som denna kan vårdpersonal få ytterligare ett användbart redskap i sin verktygslåda för att uppräcka och bedöma tecken på smärta.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida