Sara fixar synen

Patienter som ansetts ha obotligt fel på ögonen kan nu få hjälp hos Sara Flodin.

Mitt på golvet står en synoptofor, numera utfasad i Sverige — men hos Sara Flodin används den flitigt. Med den mäter hon skelningsvinklar i alla blickriktningar, utvärderar ögonens samarbetsförmåga och ställer in så att hon kan bedöma vad patienten behöver för ett bättre seende.?

Sara Flodin är ortoptist. Det innebär att hon och hennes cirka 125 yrkeskolleger undersöker, diagnostiserar och behandlar alla former av samsynsbesvär, framför allt orsakade av skelning. Patienterna testas så att de får rätt glasögon och prismakorrektion. De som ska opereras får också skelningsvinklar mätta före och efter operation.?

Att undersöka ögats rörlighet och bistå öron-, näsa- och halskliniken inför reparationer av frakturer i ögonhålan och att undersöka om något sitter i kläm, är också en del i Sara Flodins uppdrag. Vid endokrin oftalmopati, ett autoimmunt tillstånd som drabbar ögonhålans vävnader, mäter hon rörligheten i ögat och hur den begränsas av musklerna.

?Sin spetskompetens, kunskapen om cyklotorsion som är en obalans i ögats muskler, har hon med sig från utbildningen i England.

?— Jag har en treårig engelsk universitetsutbildning, bachelor, med mer praktik än i den svenska utbildningen, och en masterexamen. Metoden har hittills inte använts särskilt mycket i Sverige, men blir allt vanligare. ??

För eftermiddagens första patient, Susanne, är inte cyklotorsion problemet. Hon har bekymmer med att ögonen inte vill samarbeta. Hur länge det har varit så är svårt att säga, det har smugit sig på. Ögonen skelar när hon är trött och det är svårt att fokusera när hon är stressad. Hon kör därför inte bil några längre sträckor helt själv. ?

Susanne ser bra på syntavlan med ett öga i taget. Med en liten lampa som förs i sidled, upp och ner, snett, rakt och på olika avstånd, kan Sara Flodin se om och hur ögonen följer med och om det är skillnader mellan dem. ?

Skelningen har Susanne troligen haft hela livet. Men med åren, när musklerna blir tröttare, är det svårare att hålla ihop de två bilder som ögonen ger. Med prisma är det möjligt att hjälpa ögat att skjuta bilden rätt, det bryter ljuset och förskjuter bilden framför det öga som inte klarar att flytta sig för att fixera. Det får ögonen att se samma sak samtidigt igen, och att samarbeta, så hon slipper dubbelseendet. ??

Om skelningen är för stor är alternativet operation. Då skär man i skleran, ögonvitan, som är ögonglobens senhinna. Muskeln krokas upp och dragkraften justeras genom att muskelfästena flyttas fram eller bak. Ibland kan patienten ha en väldigt liten skelning men ändå stora besvär med dubbelseende som inte går att prismautjämna, då krävs också operation. ?

En tidigare patient såg inte bra trots att hon var opererad för höjdskelning. Det visade sig vara en sned vertikal muskel, cyklotorsion, som spökade, det område som Sara Flodin hör till de första i Sverige att behärska. ?

Cyklotorsion uppstår när ögats normala rotation slår över på grund av muskelobalans och ger en inåt- eller utåtrotation av bilden. Om patienten ser en linje så kan den till exempel luta i stället för att vara rak. Ser man två bilder går den ena upp mer i ena änden, och det beror på en vridning som gör att hjärnan inte får ihop bilderna. ??

När Sara Flodin undersöker patienten ser hon skelning, även latent eller dold. När en patient har en vertikal skelning ska cyklotorsion alltid utredas.

?— Man ska ha cyklotorsion i bakhuvudet. Ibland kommer patienter med dubbelseende och man får inte ihop det med prismor. Tidigare skickades de patienterna hem för att man inte kunde göra något, och ockluderade, kopplade bort, ett öga med frostat glas. Men det är verkligen det sista man ska göra. Har man två välfungerande ögon ska man sträva efter att de ska fortsätta sam­arbeta. Genom att ”ta bort” ett öga tappar man mycket av synfältet och seendet, säger hon. ?

För att åtgärda cyklotorsion krävs en speciell typ av operation, harada ito. Rätt val av operationsteknik är viktigt. En annan metod som hon har tagit med sig från England, och som har utvecklats på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal, är justerbara suturer. Då går operationen till som vanligt, men om måtten varierar från normen på grund av strama muskler, kan suturerna få hänga kvar i muskelfästet. ?

Ett bra samarbete krävs mellan operatör, ortoptist och patient för att hitta precis rätt läge när det är dags att knyta och klippa suturen som sedan absorberas. Justeringen görs oftast samma dag, när patienten har piggnat till efter narkosen, eller senast nästa morgon. Metoden har hittills gett mycket goda resultat, framför allt hos patienter med endokrin oftalmopati.

FAKTA: ORTOPTISTUTBILDNING

Nordens enda ortoptistutbildning ges vid Karolinska institutet varje år. Den är på 45 högskolepoäng och högst tio studenter åt gången tas emot. Sjuksköterskeexamen 180 hp och 60 hp oftalmologi eller motsvarande ger behörighet. Praktiken ordnar studenterna själva, ofta på hemmasjukhuset.

Ansökningstiden för vårterminen 2015 gick ut den 15 oktober, men det går fortfarande att söka.

Ortoptister är också specialister på barns synutveckling och sköter all behandling, som glasögon och lapp­behandling, de första åtta till tio åren.

Utbildningen skiljer sig från de övriga Europeiska länderna, bland andra Storbritannien, Tyskland och Holland, där man inte behöver ha sjuksköterske­utbildning för att vara behörig. En fördel med den svenska modellen tycker Agneta Rydberg, ortoptist och docent som också är utbildningsansvarig, är att man som sjuksköterska också kan bistå på avdelning, med injektioner och vid operationer. Sjuksköterskan har en bredare kompetens och en bra grund, anser hon.