Sjuksköterska föreslår nya rutiner vid dödsfall inom strokesjukvården

Både vårdare och anhöriga skulle kunna få bättre stöd om de vårdprinciper som används vid vård i livets slutskede också tillämpades i vården av strokepatienter. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Åsa Rejnö, doktorand vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och sjuksköterska på strokeenheten vid Skaraborgs sjukhus i Skövde, har intervjuat läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar i stroketeam.

Syftet med avhandlingen är att beskriva hur vårdare och närstående upplever plötsliga dödsfall till följd av stroke, och den ovisshet som det medför.

Enligt Åsa Rejnö kräver situationen vid insjuknandet ofta brådskande handlingar, skapar etiska problem som stroketeamen måste hantera samt upptar helt livet för närstående under tiden de vakar och fram tills döden inträffar.

Efterlevandesamtal ger stöd

Hon menar att stödet till anhöriga skulle kunna förbättras om palliativa vårdprinciper användes, exempelvis så kallade efterlevandesamtal som är ett samtal mellan de närstående och den personal som vårdat patienten.

– Det var många saker som de anhöriga kände sig osäkra på. De hade svårt att förstå vissa bitar och hade många motstridiga utsagor. Efterlevandesamtal skulle kunna vara ett enkelt sätt att förbättra situationen för de anhöriga. Men det behöver provas för att se om det är effektivt, säger  Åsa Rejnö.

Avhandlingen Bråd död när patienten drabbats av stroke – Vårdares och närståendes upplevelser försvaras vid disputation fredagen den 21 september.