Smärtmätning. Ulf vill få en helhetsbild
Om du lär dig att använda olika typer av smärtskalor får patienten bättre smärtlindring och du kan följa effekterna av vården.??
För sällan Nej, inte mäts smärta så mycket och ofta som det skulle behövas för att ge patienterna bästa tänkbara smärtlindring. Det är sjuksköterskan Ulf Jakobsson övertygad om.
Troligtvis handlar det om en kombination av tidsbrist och att det på många kliniker saknas riktlinjer för vilka mätmetoder som ska användas. Och där det finns riktlinjer kanske de inte alltid följs i praktiken.
Ulf Jakobsson är docent och universitetslektor vid Lunds universitet men arbetar även kliniskt som distriktssköterska på en vårdcentral. Hans forskning är inriktad på långvarig smärta framför allt hos äldre och hur smärta kan mätas med olika metoder. Den metod som han själv har tagit fram är multidimensionell.
— Jag har försökt göra ett frågeformulär som ger en bild av de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna av att ha långvarig smärta, förklarar han.
Dessutom ville han ha ett formulär som var kortfattat (20 frågor) och inte tog för lång tid att besvara. Formulär som har frågor om hur man klarar av till exempel yrkesarbete eller hushållsarbete utesluter människor som inte ägnar sig åt det av olika skäl, så det var viktigt att göra frågorna så neutrala som möjligt.
Utvärderingen av smärtinstrumentet PII, Pain impact inventory, har publicerats i tidskriften Pain Practice, men är ännu inte i bruk i vården. Frågan är om det behövs ännu en metod för att analysera smärta?
— Det finns en uppsjö av olika instrument och kanske behövs det egentligen inte så många. Men olika instrument passar olika bra beroende på patient, situation och vad som ska utredas.
Fakta. Vas-skalan inte alltid lämplig
Endimensionella smärtskalor
Mäter endast smärtans intensitet.
Fördelar:
går fort och enkelt att använda, lämpliga vid akut smärta.
Nackdelar: mäter inte smärtans kvalitet, varaktighet, lokalisering och inverkan på patientens dagliga liv.
Exempel:
- Vas. Patienten anger smärtan med hjälp av en markör på en 100 mm lång linje.
- VDS. Smärtan anges med ord från ingen till värsta tänkbara.
- NRS. Patienten bedömer sin smärta i siffror från 1 till 10.
- Ansiktsskalor. För patienter som av någon anledning inte förstår de övriga skalorna. Patienten väljer ut en bild av det ansiktsuttryck som bäst beskriver graden av smärta.
Multidimensionella smärtskalor
Mäter hur smärtan påverkar fysiskt, psykiskt och socialt.
Fördelar: ger en fördjupad bild och större förståelse för hur smärtan upplevs.
Nackdelar: tar längre tid att göra (men kortvarianter finns), svårare för patienter som inte kan medverka aktivt.
Exempel:
- POM. Mäter intensitet, lokalisering, karaktär och varaktighet.
- BPI. 23 frågor om livssituation, smärthistoria, intensitet, lokalisering, påverkan samt utvärdering av smärtbehandlingen.
- MPQ. Mäter sensoriska, emotionella och kognitiva dimensioner av smärta. Finns i kortform.
- WHYMPI. 61 frågor som mäter smärta utifrån ett psykosocialt perspektiv. Den svenska versionen heter MPI.