Snabb utskrivning ska spara miljarder

Snabb utskrivning ska spara miljarder
Idag bedöms 1 100 patienter vänta i onödan varje dag på att fortsatt vård och omsorg ska kunna arrangeras i kommunen. Foto: Colourbox

Nytt lagförslag skyndar på hemgång för medicinskt färdigbehandlade patienter. Kommunen får tre dagar på sig att ordna vård och omsorg.

Regeringens utredare Göran Stiernstedt ökar pressen på kommunerna att kunna ta emot och ordna nödvändig vård och omsorg för patienter från akutsjukhusen.

I dag bedöms 1 100 patienter per dygn vårdas på sjukhus i Sverige i onödan. De har av läkare bedömts vara klara för utskrivning och väntar på plats på korttidsboenden, eller insatser från hemtjänst och hemsjukvård.

I dagens lagstiftning har kommunerna fem vardagar på sig att ta över en patient efter att en kallelse till vårdplanering skickats från sjukhuset. Därefter övergår betalningsansvaret för patienten till kommunen även om situationen inte är löst och patienten fortfarande vårdas på sjukhus.

Utskrivningsklara upptar vårdplatser

I dag upptar uppskattningsvis 5 procent av slutenvårdsplatser av utskrivningsklara patienter.

– Alla är överens om att utskrivningsklara som blir kvar är ett problem, det är inte god vård och det är samhällsekonomiskt onödigt dyrt. Patienten får vänta onödigt länge på att komma vidare i vårdkedjan, säger Göran Stiernstedt.

Han har utrett betalningsansvarslagen som en del av huvuduppdraget att utreda hur resurserna i hälso- och sjukvården ska kunna utnyttjas effektivare.

Kostnaden för de patienter som blir kvar på sjukhusen beräknas till mellan 2 och 4 miljarder årligen. Utredaren bedömer att det är ett slöseri med resurser och att det är mer angeläget att vårdens resurser går till de patienter som verkligen behöver sjukhusvård.

Press på samarbetet

Överbeläggningarna ökar, andra patienter får vänta på akuten, vänta på operationer och behandlas på fel avdelningar. Landsting och kommuner måste förbättra samarbetet för att få loss de sängar som idag blockeras av färdigbehandlade patienter.

– Det är inte god vård och det är samhällsekonomiskt onödigt dyrt. Patienten utsätts också för vissa patientsäkerhetsrisker i slutenvården, säger Göran Stiernstedt.

Om lagförslaget går igenom kommer de båda huvudmännen tvingas att samarbeta.

– Det är ett gemensamt problem och det krävs åtgärder från både kommuner och landsting. Våra förslag innebär en stor förändring och det är alltid en påfrestning.

Fast kontakt i primärvård

Utredaren skärper också kraven på landstingen som måste meddela kommunerna tidigare att patienten skrivits in i slutenvården och ange en beräknad utskrivningsdag. Kraven ökar också på öppenvården, patienterna ska få en fast kontakt på vårdcentralen, som ska delta i planeringen vid utskrivning. Om landstinget inte klarar detta kommer heller inte kommunen bli betalningsansvarig.

Den fasta vårdkontakten kan vara en sjuksköterska eller läkare om det är lämpligast.

Utskrivning till hemmet

Den största förklaringen till att kommunerna idag får betala avgift till landstingen för att ha gått över de fem dagarna är bristen på korttidsplatser. Utredaren ser inte framför sig en utbyggnad av korttidsboenden, utan har istället lämnat förslag på hur det går att utveckla utskrivning direkt till hemmet utifrån framgångsrika exempel i landet.

Fakta

  • Den nuvarande betalningsansvarslagen från 1990 infördes i samband med Ädelreformen. Enligt lagen tar kommunen i dag över betalningsansvaret fem vardagar efter en kallelse ifrån slutenvården kommit in. För patienter i psykiatrin gäller efter 30 vardagar.
  • I det nya lagförslaget ställs krav på kommuner och landsting om att komma överens om när betalningsansvaret ska inträda. Om det inte går blir kommunen betalningsansvarig efter tre dagar, vare sig det är vardag eller helg. Idag är det vanligt vid storhelger som jul och nyår att patienter blir liggande länge på sjukhus.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida