Stödgrupper i livets slutskede upplevs som befriande för närstående

Att i en stödgrupp få träffa andra närstående till svårt sjuka personer i livets slutskede gav samhörighet och upplevdes bekräftande. Det visar sjuksköterskan Anette Henriksson i en ny doktorsavhandling.

I dag försvarar Anette Henriksson vid Örebro universitet en avhandling om stödgrupper till närstående. Hon har undersökt deltagarnas erfarenheter och effekter av ett stödprogram för närstående till personer med livshotande sjukdom, under pågående palliativ vård.

De flesta upplevde stödgruppen positivt. Att få delta i en grupp och samtala med andra i liknande situation gav en känsla av samhörighet. Det var befriande att få förståelse av andra och kunna dela mycket med varandra. Att inte vara ensam om sina tankar och känslor kändes tröstande. För många innebar stödgruppen också en stunds välbehövlig vila.

Deltagarna tyckte att programmets uppläggning var inbjudande och att det underlättade för dem att få kontakt med varandra och att skapa nya relationer. En varm atmosfär inbjöd till personliga samtal om upplevelser, känslor och tankar.

Några förslag från de närstående om hur programmet skulle kunna utvecklas vidare var diskussioner om hur man kan förhålla sig till barn när en vuxen är svårt sjuk och mer samtal och information kring döendet och döden. Även samtal om förändrad sexualitet föreslogs.