Strokedrabbad fick vänta 14 timmar

Sjuksköterskan bedömde att det var humanare att låta kvinnan stanna på boendet än att skicka henne ensam till akuten.

Personalen på växelvårdsboendet noterade att den 87-åriga demenssjuka kvinnan sov onormalt mycket. De ringde den ansvariga sjuksköterskan som konstaterade att kvinnan sov djupt men andades lugnt och regelbundet. Han kunde väcka henne, blodtrycket var 160/90, pulsen 76, och blodsockret 6,7 mmol/l. Patientens båda pupiller var lika stora liksom kraften i armar och ben och hon visade reflexer under fötterna.??

Sjuksköterskan ordinerade fortsatt observation och rapporterade till sin kollega som besökte 87-åringen efter att ha blivit uppringd av orolig nattpersonal klockan fyra på morgonen. Bortsett från att kvinnans blodtryck var 216/98 bedömde sjuksköterskan att ingen större förändring hade skett sedan kvällen. Dagen därpå konstaterade man på sjukhuset att patienten hade fått en hjärnblödning. Kvinnans make anmälde personalen till Ansvarsnämnden. Han skrev att hustrun hade blivit helt förlamad och att de ansvariga hade dröjt 14 timmar med att sända henne till sjukhus.?

Nattsjuksköterskan skrev till nämnden att hon av etiska och humanitära skäl valde att inte skicka kvinnan till storsjukhuset ensam klockan fem på morgonen trots att blodtrycket hade stigit. Någon läkare att konsultera fanns inte vid vårdboendet. Även om akut strokebehandling inte var möjlig i kvinnans ålder och allmäntillstånd borde sjuksköterskan ha besökt henne tidigare utifrån den rapport hon fick, anser Ansvarsnämnden. ?

Hon borde också ha kontaktat läkare eftersom kvinnans blodtryck hade stigit och hon inte gick att väcka.??

Sjuksköterskan slipper dock disciplinpåföljd (HSAN 2009/0314:B19).