”Sverige har drabbats av ett panikångestsyndrom”

Inte bara vi som individer utan hela staten har drabbats av ett nationellt panikångestsyndrom. Det hävdade David Eberhard då Vetenskapsrådet i dag presenterades sin skrift Bakom vansinnet.

David Eberhard, chef för den psykiatriska akutmottagningen på S:t Görans sjukhus i Stockholm, pekade på inte minst politikernas reaktion på de dåd som skedde 2003.

Då knivhöggs utrikesminister Anna Lind till döds av en man som hörde röster som sa att han skulle göra just det. Dagen efter dödades en liten flicka på en lekplats av en man på permission från en sluten psykiatrisk vårdavdelning. I maj samma år dödade en schizofren man två personer och skadade 16 under en vansinnesfärd i bil genom Gamla Stan, och en person dödades och flera skadades då en psykotisk man slog omkring sig med ett järnspett vid tunnelbanestationen Åkeshov i Stockholm.

– I stället för att säga att så här har det alltid varit och det får professionerna hantera, tillsätts utredningar och kommittéer och ansvar utkrävs där det kanske inte går, ansåg David Eberhard.

Den paniska skräcken för vansinnesdåd har lett till att vi ska skydda oss i stället för att hjälpa dem som är sjuka och riskerar då en tillbakagång till lås och bom.

– Men paradoxalt nog har det samtidigt fört det goda med sig att vi med Miltonpengar har fått flera slutenvårdsplatser, sa han.

Misbruk vanligare vid våldsbrott

Psykolog Martin Grann är forskningschef i kriminalvården och docent vid Centrum för våldsprevention vid Karolinska sjukhus. Han konstaterade att det statistiskt sett inte finns någon rimlighet i samhällets rädsla för psykiskt sjuka som våldsbrottslingar och det utrymme som deras brott har fått i medier och politik.

– Inom en tioårsperiod döms två procent av alla svenskar för ett våldsbrott och tio i gruppen psykossjuka. Det är samma siffra som för gruppen personer med invandrarbakgrund och säger ingenting om orsakssambanden, sa han.

Marianne Kristiansson, chefsöverläkare vid Rättsmedicinalverkets avdelning i Huddinge, sa att de i sina utredningar oftare fann missbruk, hemlöshet och kontakt med andra kriminella som orsaker till brott än psykisk sjukdom. Till exempel står personer med svåra missbruk för 25 procent av den samlade brottsligheten och personer med schizofreni för två.

– Sambandet mellan brott och missbruk av alkohol eller droger är betydligt vanligare än mellan schizofreni och brott, konstaterade hon.

”Övertro på  riskbedömningar”

Krav har rests på bättre riskbedömningar av farliga och våldsbenägna patienter, men Marianne Kristiansson tycker att vården redan är bra på det.

– Men vad händer sedan, vad gör vi av det? Att etablera en god kontakt med en patient kan ta flera år. Det är en mödosam process som kanske inte är så rolig för personalen att ägna sig åt.

David Eberhard ansåg att vi har en övertro på att riskbedömningar ska lösa alla problem och han kände sig obekväm i den roll som vicescheriff som han anser att allmänpsykiatrin har fått.

– Det blir lite besvärligt att vara lagens förlängda arm. Vi ska ju skydda patienten.

Färre våldsbrott av psykiskt sjuka

Martin Grann hänvisade till en australiensisk studie. Den visade att ökningen av våldsbrott de senaste 30 åren är större bland befolkningen i stort än bland psykiskt sjuka och han ansåg att resultaten var fullt överförbart till svenska förhållanden. Ett större problem såg både han och den övriga panelen i det stora antalet fångar med psykiatrisk diagnos.

– Fem tusen fångar är beroende av alkohol och droger eller har adhd eller något liknande. 70 till 80 procent har en psykiatrisk diagnos och även om vi inom kriminalvården har 14 ackrediterade behandlingsprogram ? för bland annat missbruk, anhörigvåld, sexualbrott – har vi ingen möjlighet att behandla alla dem som skulle vara betjänta av det, sa han.