Tärande prestige i traumateamet

Hierarkin i traumateamet är nödvändig för patienten. Samtidigt kan den medföra ett prestigespel som stjäl uppmärksamhet från den faktiska vården visar ny forskning.

22 september 2009

När de flesta organisationer strävar efter platthet och demokrati skiljer sig den hierarkiska svenska vården i allmänhet och det strängt hierarkiska traumateamet i synnerhet från mängden.

– Traumateamet är fascinerande och oerhört hierarkiskt, nästan som ett idrottslag, säger Eric Carlström, vid Högskolan Väst.

Tillsammans med Johan Berlin, vid Göteborgs universitet, har han studerat traumateam vid ett stort svenskt universitetssjukhus.

Nödvändigt ont?

Traumateamet tar hand om svårt skadade patienter och grundtanken är att all nödvändig kompetens ska samlas kring patienten (se faktaruta nedan). Traumaledaren bestämmer, de olika läkarna har sina tydligt avgränsade ansvarområden och bestämmer i sin tur över sin personal. 

– Modellen är suverän, en välsignelse för patienten och vi kritiserar den inte. Men vi har sett skillnader i olika team, hierarkin är oerhört stark och markerad på vissa håll. Därför vill vi sätta förstoringsglaset på de fenomen där det finns förbättringspotential, säger Eric Carlström.

Han poängterar samtidigt att hierarkin gör så att arbetet i traumateamet kan gå fort, för det måste det göra.

Prestigespelet

Eric Carlströms och Johan Berlins observationer av och intervjuer med traumateamets medlemmar visar att det ligger en enorm prestige i arbetet.

– En sjuksköterska som misslyckas med att sätta nål försöker ofta igen och igen när det kanske skulle vara bättre att för patienten om uppgiften lämnades över till någon annan, säger Eric Carlström.

Det ligger också en prestige i att stå närmast patienten och Eric Carlström berättar att teamets medlemmar ofta har svårt att lämna utrymme för andra och därför står kvar och blockerar vägen, även efter att de utfört sin uppgift.

Dubbelkommando

I vissa fall gör ett starkt informellt ledarskap att hierarkierna rubbas. Det kan exempelvis vara en överläkare som struntar i att klä sig i rätt kläder utan helt sonika kliver fram till patienten i vit rock och sandaler. Det kan också röra sig om en stark anestesiolog som tar över kommandot från traumaledaren.

– Då blir det ett slags dubbelkommando; teamet inte vet vem som bestämmer. I någon mån så tär det också på resurserna – ska man bevaka sin roll så tar det på en egens uppmärksamhet och äter både sekunder och kraft, säger Eric Carlström.

Den fullständigt prestigelösa situationen

Enligt Eric Carlström är det oerhört populärt att ingå i traumateamen och på många sjukhus står personalen i kö.

– Traumateamet är förknippat med starka positiva värden, är starkt idealiserat i samhället och de som arbetar i teamet är ofta väldigt stolta över det. I de fall där man försökt banta teamets storlek har det även förekommit protester

Eric Carlström säger att de hierarkiska och prestigefyllda tendenserna är olika starka på olika sjukhus. På vissa sjukhus finns de inte alls medan de på de stora universitetssjukhusen tenderar att vara väldigt starka.

– Drömmen är den fullständigt prestigelösa situationen, men prestigelöshet och ödmjukhet i traumarummet är en utmaning.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida