Undernäring i hemsjukvård kan förebyggas med bättre rutiner

I dag saknas bra rutiner i hemsjukvården för att upptäcka patienter som är eller befinner sig i riskzonen för undernäring. Det vill ett tvärprofessionellt nutritionsteam i Stockholm ändra på.

29 februari 2008

Förutom att det brister i rutinerna för att identifiera patienter i riskzonen saknas ofta rutiner för dokumentation och överföring av information mellan olika vårdgivare, konstaterar distriktssköterskan Marianne Pegelow Haglund. Hon ingår i projektet Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården.

Tillsammans med en dietist och en distriktsläkare arbetar hon i ett tvärprofessionellt nutritionsteam. Teamet har under ett halvår fungerat som stöd för 30 distriktssköterskor vid fyra vårdcentraler i Stockholmsområdet.

De cirka 300 patienter som ingått i projektet har inledningsvis bedömts med MNA, Mini nutritional assessment. Därefter har mer ingående bedömningar vid behov gjorts med hjälp av en bedömnings- och åtgärdslista som tagits fram av teamet. Vidare har distriktssköterskorna givits stöd för adekvat nutritionsbehandling, ätstödjande insatser och uppföljning av insatserna.

– Vid de besök vi gjort vid de respektive vårdcentralerna en timme varannan vecka har vi även tagit upp patientfall och bjudit in andra professioner i vården för att diskutera nutritionsfrågor. Däremellan har vi givit råd per telefon eller mejl, säger Marianne Pegelow Haglund.

Ett viktigt inslag i projektet har varit att utrusta dis­triktssköterskorna med en verktygslåda, bland annat förslag på energirik kost. I enkla broschyrer ges råd om hur vardagsmaten kan näringsberikas och på kylskåpslappar uppmanas hemtjänstpersonalen att inte köpa fettsnåla produkter.

I behandlingen av patienter som är eller löper risk att bli undernärda är näringsdryck, som ordineras av läkare eller dietist, ofta ett förstahandsval.

– Men så behöver det inte vara, säger Marianne Pegelow Haglund. Om man tidigt upptäcker dessa patienter kan man ofta förebygga undernäring enbart genom att förstärka och näringsberika kosten med enkla medel som grädde, smör och äggula samt extra mellanmål.

Inom hemsjukvården uppskattas mellan 41 och 62 procent av patienterna löpa risk för undernäring. Problemets omfattning finns det enligt Marianne Pegelow Haglund flera förklaringar till.

Att de flesta patienter som vårdas i hemsjukvården är svårt sjuka bidrar naturligtvis. Ansvarsfördelningen mellan landsting och kommun kan också vara oklar och leda till att patienterna faller mellan stolarna.

– Trots att nutritionsfrågorna uppmärksammas och diskuteras mer i dag är det förebyggande arbetet fortfarande i hög grad en fråga om resurser. Distrikts­sköterskorna arbetar under ständig tidspress och hinner inte alltid med att göra nutritionsbedömningar. Inom hemtjänsten finns det inte heller alltid tid för att laga mat i hemmet eller sitta med under måltiderna.

För att arbetet med att förebygga undernäring ska bli framgångsrikt menar Marianne Pegelow Haglund att det är centralt att ha ett nära samarbete med hemtjänsten.

– Det är ju biståndshandläggarna som har att ta ställning till om det behövs extra tid och hemtjänstens personal som svarar för det praktiska arbetet, säger hon.

LÄSTIPS:

  • Nilsson Balknäs U med flera. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Uppsala: Statens livsmedelsverk 2003.
  • Stockholms läns landsting. Regionalt vårdprogram: Nutrition med inriktning undernäring, 2005. Laddas ned i pdf-format från www.hsn.sll.se/mpa.
  • Westergren A (red). Svårigheter att äta – VÅRDlitt 58. Lund: Studentlitteratur 2003.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida