Upprättelse efter tre år

Två ambulanssjuksköterskor kritiserades efter lex Maria-anmälan. I själva verket bidrog de till att rädda en mans liv.

– Att vara oskyldigt anklagad av en svensk myndighet som gjort en urusel utredning, det är helt klart otrevligt, säger Mikael Wiman, ambulanssjuksköterska i Finspång i Östergötland.

Det är nästan exakt tre år sedan som han och en kollega ryckte ut till ett industriområde på orten, där en butiksägare blivit knivskuren i magen. Mannens tillstånd var kritiskt. De båda ambulanssjuksköterskorna prioriterade därför en snabb färd till sjukhuset, allt enligt gällande behandlingsanvisningar.

Svår situation

Under resan försökte Mikael Wiman sätta en pvk, en perifier venkateter, men lyckades inte. Eftersom den knivhuggne mannens tillstånd var allvarligt men ändå stabilt lät han honom vara, men förberedde för mer akuta åtgärder. Att mannen skulle komma snabbt till operationsbordet var ambulanssjuksköterskornas främsta prioritering och inom en halvtimme från det att larmet gick var de på plats på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Den svårt skadade mannen behövde mycket vård, men överlevde.

Att ambulanssjuksköterskorna inte hade satt någon pvk på den svårt skadade mannen uppmärksammades i en avvikelserapport, skriven av en sjuksköterska på akutmottagningen. Chefläkaren i landstinget ville undersöka att ambulanspersonalens behandlingsanvisningar verkligen var korrekta och gjorde en anmälan enligt Lex Maria.

Fick kritik

Vid det här tillfället var det fortfarande Socialstyrelsen som utredde Lex Maria-ärenden. Efter drygt ett halvår kom svaret: Ambulanssjuksköterskorna från Finspång hade gjort fel, enligt Socialstyrelsen. De borde ha satt en pvk och dessutom hade de inte journalfört händelsen.

– Vi fick ett nytt larm direkt och var tvungna att göra den prioriteringen, säger Mikael Wiman.

Han och kollegan var övertygade om att de hade gjort rätt när de prioriterade att få mannen snabbt till sjukhus. I detta fick de stöd från flera läkare. De fortsatte att höra av sig till Socialstyrelsen och skickade in vetenskapliga artiklar som stödde deras beslut och skrev och berättade hur och varför de agerat som de gjorde.

Fortsatt kritik

Trots ny information gav ett omprövat beslut samma svar. Ambulanssjuksköterskorna hade gjort fel, enligt den granskande myndigheten.

Under tiden tog den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, över Socialstyrelsens granskningar. Många mejl och telefonsamtal senare tog Ivo ett beslut att pröva ärendet en tredje gång. Nu fick en ny handläggare fallet på sitt bord och ett vetenskapligt råd tillfrågades. Plötsligt fick den granskande myndigheten en helt ny syn på saken. Och i början av det här året ändrades beslutet och all kritik drogs tillbaka, förutom den som gällde bristande journalföring.

Helt nya bud

Enligt det vetenskapliga rådet, som Ivo bygger sitt nya beslut på, har Mikael Wiman och hans kollega inte gjort fel utan istället bidragit till att rädda patientens liv genom den ”helt korrekta medicinska handläggningen”.

”Förslagen att etablera intravenös eller intraosseös infart på bekostnad av en omedelbar intransport till sjukhus är med de givna förutsättningarna direkt felaktig och skulle ha inneburit en ökad patientfara”, står det nu i Ivo:s beslut.

Försvarar handläggningen

Att den granskande myndigheten kom fram till det totalt motsatta, vid två tillfällen, anser Lennart Pettersson, enhetschef på Ivo i Jönköping, inte är något konstigt.

– Vi gjorde en initial bedömning som ändrades. När vi fick frågor om ärendet på nytt funderade vi över om det var något som vi förbisett. Vi tog in ett utlåtande från ett vetenskapligt råd och då framkom nya uppgifter. Det är det omprövning bygger på, säger han.

Men som granskande myndighet ska ni bidra till utveckling av vården, här har ni fattat två beslut som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Hur förklarar du det?

– Den första bedömningen gjorde vi med den kunskap som finns på myndigheten, sjuksköterskor, läkare och jurister med bred kompetens. Ibland kan även vetenskapliga råd komma fram till olika saker.

Många ärenden

Att ambulanssjuksköterskorna inte journalfört händelsen gjorde det svårare för myndigheten att bedöma deras agerande, enligt Lennart Pettersson. På frågan varför inte ett vetenskapligt råd tillfrågades med en gång svarar han att myndigheten bedömde att det inte krävdes och att Ivo:s många ärenden inte alltid behöver lösas av ett vetenskapligt råd.

– Skulle vi ta vetenskapliga råd i alla ärenden, då skulle vi aldrig bli klara. I bara vår region får vi 60 nya klagomål i månaden, säger han och tillägger att Finspångsfallet, med alla turer hit och dit, inte är ett vanligt ärende.

Brast det i handläggningen?

– Nej, jag tycker inte det.

Hade önskat en ursäkt

I dag handläggs Lex Maria-ärenden på ett annat sätt, enligt nya patientsäkerhetslagstiftningen. Ivo har i uppgift att rikta kritik mot systemfel och inte mot enskilda individer. Och det är upp till arbetsgivaren att utreda och Ivo:s uppdrag att granska så att utredningen är rätt gjord.

För handläggarna på Ivo är fallet i Finspång ett av många andra i högen av ärenden. För Mikael Wiman och hans kollega har det handlat om tre år av oro och grubblerier övar att ha känt sig orättvist utpekade.

– Det är skönt att ha fått bekräftat att vi hade rätt, säger Mikael Wiman, som också hade önskat sig en ursäkt.