Våldtagen kvinna avvisades från akuten
Kvinnan sökte vård efter ett sexuellt övergrepp. Men barnmorskan såg bara en skrattande, onykter kvinna som sa att hon ingenting mindes.
Vid femtiden på morgonen sökte en 23-årig kvinna vård på kvinnoklinikens akutmottagning. Hon kom i sällskap med två vänner. För barnmorskan berättade väninnan att kvinnan eventuellt hade blivit våldtagen av en okänd man tidigare på natten. Hon bad om undersökning och hjälp till 23-åringen men den personal som tog emot dem, en barnmorska och en undersköterska, svarade att de inte kunde göra något eftersom ingen polisanmälan var gjord. De ville dock varken hjälpa till med att ringa efter polis eller taxi så att trion skulle kunna bege sig till polisstationen för att göra en anmälan.
Tre timmar senare återkom kvinnan i sällskap med polis och en tillkallad läkare gjorde en rättsmedicinsk undersökning.
Kvinnan anmälde barnmorskan och läkaren till Ansvarsnämnden. Enligt anmälan befann sig både hon och väninnan i chock, var påverkade av alkohol, söndergråtna och förvirrade. Hon visste inte om hon hade skador i underlivet, hade svårt att tänka rationellt och var i stort behov av hjälp. Men personalen varken undersökte henne eller ställde några frågor. De tog inte ens reda på vem av de två kvinnorna som hade blivit våldtagen, skrev kvinnan.
Barnmorskan genmälde att alla tre verkade onyktra men att det inte rådde några tvivel om vem som skulle ha råkat ut för en eventuell våldtäkt. Kvinnan skrattade och sa flera gånger att hon inte mindes någonting.
Varken hon själv eller undersköterskan tyckte att de var förgråtna eller förtvivlade, bara oroliga och alkoholpåverkade. »Hade vi haft någon misstanke eller sett några symtom på fysisk skada hade självklart handläggandet blivit annorlunda«, skrev barnmorskan.
Ansvarsnämnden konstaterar att enligt klinikens riktlinjer skulle besöket i första hand ha betraktats som ett sjukbesök eftersom händelsen inte var polisanmäld. Enligt samma riktlinjer skulle patienten redan på akuten uppmuntras att kontakta polis om brottet var grovt. Polisen kunde då komma till kliniken för att säkra bevis.
Barnmorskan journalförde aldrig kvinnans besök och följde heller inte klinikens riktlinjer då hon avvisade henne för att hon inte hade gjort någon polisanmälan, konstaterar nämnden och ger barnmorskan en erinran.
Kvinnan hade också klagat på okänsligt bemötande under den omfattande rättsmedicinska undersökningen men nämnden ser inga skäl att kritisera läkaren.
Barnmorskan har överklagat till länsrätten (hsan 2006/2753:b5).
Kommentar: Kan ha provocerats av skratten
Barnmorskan har inte satt sig in i den här typen av patient. Hon verkar helt enkelt inte intresserad av den här delen av sitt arbete, kommenterar Anita Lundgren, barnmorska på Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor i Stockholm.
Hon berättar att en våldtagen kvinna kan reagera med allt från apati över tystnad, gråt, hysteri, skratt eller ilska till att slå vilt omkring sig. Kvinnan var troligen i chock, hon var onykter och hade inte fattat riktigt vad som hade hänt.
– Jag tror att barnmorskan blev provocerad av att de skrattade. Kanske hade hon en bevärlig natt bakom sig, de kom ju vid femtiden på morgonen. De här patienterna är ofta stökiga så man bör nog vara intresserad av psykiatri för att kunna bemöta dem. Rätt person på rätt ställe är väldigt viktigt.
– Barnmorskan frångick dessutom klinikens rutiner som sa att personalen skulle hjälpa till med att kontakta polis.
Kvinnan klagade även på att den rättsmedicinska undersökningen tog lång tid. Men det är normalt, enligt Anita Lundgren.
– De tar tyvärr alltid lång tid eftersom de ska göras enligt konstens alla regler för att säkra bevis som håller i rätten. Hon hade ändå tur som kom in så snabbt. Annars är tyvärr den vanligaste reaktionen efter en våldtäkt att kvinnan ställer sig i duschen för att försöka skrubba bort hela upplevelsen. Då försvinner ofta bevisen.