Validation underlättar kommunikation
När vårdare utvecklar sin skicklighet i att kommunicera med personer med demenssjukdom har det betydelse för personernas välbefinnande.
Att validationsmetoden enligt Feil kan bidra till arbetstillfredsställelse för vårdare inom demensvård visar sjuksköterskan Mona Söderlund i en doktorsavhandling, där hon har utvärderat ett träningsprogram som bygger på metoden.
– En vårdare klappade sig på bröstet och sa ”att kunna ge de gamla lite mer än vad jag tycker att jag gjorde förut ger en väldigt bra känsla”, berättar hon.
Träningsprogram
För att lära sig metoden deltog vårdarna i ett ettårigt träningsprogram som innehöll teori, handledning med reflektion och praktisk träning. Metoden är krävande och förutsatte att deltagarna hade mognad, tålamod och förmåga att lyssna. De behövde också vara nära och ha förmågan att beröra en annan person och kunna sätta egna behov i andra hand.
Lärde sig fokusera
Vårdarna lärde sig att fokusera på personen här och nu och visa att de fanns där för hen i stunden, vilket verkade lugnande. De försökte också vänta in och lyssna aktivt till vad personen försökte förmedla, liksom att kommunicera utifrån dennes förutsättningar – även om de var olika skickliga och därmed lyckades i olika omfattning. Det gav en samvaro som verkar ha ökat de boendes välbefinnande.
Men metoden passar inte alla – vare sig alla vårdare eller alla personer med demenssjukdom. Den är ett hjälpmedel och det är viktigt att tänka på när och vem den passar.
– Metoden innebär både fysisk och känslomässig närhet och en del personer med demenssjukdom vill inte att man kommer så nära. Det är inte heller alla vårdare som har förmågan att komma personerna så nära, säger Mona Söderlund.
Krävande
Träningsprogrammet var krävande men fördelarna med att lära sig validationsmetoden övervägde nackdelarna. Handledningen med reflektion upplevdes av vårdarna som så värdefull i vården av demenssjuka att de hade velat fortsätta med den.
Utvecklingen av den egna förmågan och skickligheten i att kommunicera gjorde också att vårdarna beskrev att arbetssituationen underlättades och att arbetstillfredsställelsen ökade.
– Många olika metoder används i demensvården, men få är utvärderade. Det behövs flera studier som undersöker hur olika metoder påverkar vårdandet, säger Mona Söderlund.