Bakterier i urinen ska inte behandlas i onödan

Urinsticka går inte att lita på - bakterierna måste odlas, visar ny avhandling.

Antibiotikabehandling övervägs ofta när äldre personer har diffusa symtom som trötthet, oro och förvirring och samtidigt bakterier i urinen. Men distriktsläkaren Pär-Daniel Sundvall har i sina studier på äldreboenden funnit att det oftast inte är bakterierna i urinen som är orsaken, och att det därför är viktigt att leta efter andra förklaringar.

Urinstickan osäker

Han har också utvärderat de diagnostiska metoder som oftast används vid misstanke om urinvägsinfektion. Det visade sig att det är vanligt att det inte finns några bakterier i urinen, trots att urinstickan visar det. För att veta säkert om det finns bakterier eller inte måste urinen odlas, konstaterar han. Några skillnader i resultat mellan manuell och maskinell avläsning av urinstickor har han inte funnit.

Hos patienter med diffusa symtom och bakterier i urinen var varken urinstickor, urinodlingar eller inflammationsparametern interleukin-6 i urin användbara för bedömning.

Ingen ökning i Sverige

Med en granskning av resistensläget i Sverige har Pär-Daniel Sundvall funnit att det inte har varit någon ökning av antibiotikaresistens under perioden 2003 – 2012. Vårdtagare i svenska äldreboenden har också en förhållandevis låg andel antibiotikaresistenta bakterier i urinen. Månaden efter en antibiotikabehandling är däremot antibiotikaresistens vanligare. Den risken gäller också dem som varit inlagda på sjukhus under det senaste halvåret.

Avhandlingen försvaras i dag vid Göteborgs universitet.