Enkla rutiner stoppar smittspridning

Varje år dör fler svenskar av vårdrelaterade infektioner än i trafiken. Men med relativt enkla åtgärder går det att hejda smittspridningen.

Det vittnade årets hygienprisvinnare Carina Gottfries om när hon i Almedalen berättade om hur man med strikta rutiner kommit tillrätta med ett stort utbrott av magsjuka i Trelleborg.

– När vi drabbades kände vi oss maktlösa. Vi tyckte vi hade goda hygienrutiner. Ändå fullkomligt exploderade smittspridningen, från rum till rum. Samtidigt blev personalen sjuk och vi fick inte tag i några vikarier. Vi fick stänga vårdplats efter vårdplats, till slut hade vi bara två kvar, berättar Carina Gottfries.

Hon har bjudits in av Vårdförbundet för att under politikerveckan i Visby berätta om sina erfarenheter av att hantera ett stort utbrott av vinterkräksjukan (calicivirus) som drabbade avdelning 22 vid Trelleborgs lasarett i november 2007. Vid sin sida har hon rikshygiensjuksköterskan Kerstin Mannerqvist.

Mer än 50 blev sjuka

Carina Gottfries är sjuksköterska och avdelningschef på avdelning 22 på lasarettet i Trelleborg, en närvårdsavdelning för äldre multisjuka patienter. Medelåldern är 80 år. Under loppet av tio veckor insjuknade 36 patienter, därutöver 15 ur personalen.

Under samma period smittades sex patienter och åtta ur personalen på äldreboendet Åldermannen. Dit flyttades patienterna, ibland innan provsvaren ens hade hunnit anlända till avdelningen.

För att få stopp på smittspridningen erbjöds avdelningen att tillsammans med äldreboendet att starta ett så kallat genombrottsprojekt enligt Vriss-modellen. Vriss är en förkortning av ”Vårdrelaterade infektioner ska stoppas” som har initierats av SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Hundra procent hygien stoppade spridningen

Målet var att helt förhindra smittspridning av magsjuka vid överflyttning mellan sjukhus och kommun. Och det lyckades man med. Genom att se till att till hundra procent följa de basala hygienrutinerna (inte minst att sprita före patientkontakten), använda förkläden, följa klädreglerna med kortärmat, ha omålade kortklippta naglar, sätta upp håret om det var långt och att inte bära smycken.

– Vi var noga med att även cheferna skulle följa rutinerna. Även om de inte deltar i det direkta patientarbetet måste de agera som ett föredöme för den övriga personalen, säger Carina Gottfries.

Hon betonar också hur viktigt det är att ha med sig ledningen högre upp i organisationen.

– Svårast var att få med sig läkarna. Då är det viktigt att verksamhetschefen stödjer arbetet. Som avdelningschef måste man ha mandat att säga att här är det jag som bestämmer. Just detta är mitt ansvar.

Återfall visade hygienens betydelse

När avdelningen äntligen trodde sig ha kontroll på läget drabbades den av ytterligare ett mindre utbrott. En vikarie lyckades smitta två patienter.

– Då blev det väldigt tydligt för alla vilken roll hygienrutinerna och klädreglerna verkligen har för smittspridningen, säger Carina Gottfries.

Ett viktigt led i arbetet var också att mäta följsamheten till rutinerna samt att utarbeta skriftliga överrapporteringsrutiner.

Under vintern 2008 fick avdelningen ta emot flera patienter med calicivirus. Men smittan spreds inte vidare, vare sig inne på avdelningen eller till kommunens äldreboende.