Livsmedelsverket kritiseras för att avfärda riskerna med bisfenol A
Professorer hävdar att slutsatsen saknar vetenskaplig grund, vilket avfärdas av myndigheten.
Nyligen meddelade Livsmedelsverket att den mängd bisfenol A som vi får i oss via maten inte kan bedömas som skadlig för hälsan, inte ens för foster.
Mot detta reagerar i dag ett antal professorer i kemi, toxikologi och folkhälsovetenskap.
På DN debatt hävdar de att Livsmedelsverkets avfärdande av riskerna med bisfenol A saknar vetenskapligt stöd och att många studier tvärtom visar att de mängder vi får i oss visst kan vara skadliga.
”Stor osäkerhet”
”Det råder alltså stor osäkerhet kring vid vilka nivåer bisfenol A kan orsaka skadliga effekter och detta är huvudorsaken till kontroversen kring dess hälsorisker, en kontrovers som Livsmedelsverket inte alls belyser i sitt uttalande”, skriver professorerna.
Livsmedelsverkets uttalande om att bisfenol A inte utgör något hälsoproblem bygger på den europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhets, Efsas, nya riskbedömningar. Men enligt professorerna är dessa bedömningar mycket osäkra och bara preliminära.
– Det finns alltid osäkerheter i riskvärderingar. Det gör det även för andra miljögifter. Och riskvärderingen kan ändras med ny forskning. Men Efsas bedömning just nu är att den exponering som vi utsätts för av bisfenol A ligger under det tolerabla intaget, säger toxikolog Anders Glynn vid Livsmedelsverket.
Att Livsmedelsverkets uttalande skulle sakna vetenskapligt stöd avfärdar han med att de helt och hållet lutar sig mot Efsas slutsatser.
– De har ju gått igenom den forskning som finns på området.
Kontaminerade blodprover
Det Livsmedelsverket också visat är att de blodprover som tas för att påvisa bisfenol A hos människa ofta kontamineras med just bisfenol A, från provtagningen fram till analysen. Detta gör att enligt myndigheten att tidigare studier som visat på höga halter av bisfenol A i blod misstänks kan ha visat för höga värden
Professorerna i DN hänvisar istället till studier som gjorts med prover tagna på urin, som de anser ger säkrare exponeringsmätningar.
– Det stämmer förvisso. Problemet är bara att det man mäter i urin är den avgiftade delen av bisfenol A. Det säger ingenting om hur mycket av den giftiga delen av ämnet som vi har i blodet. Men även den mängd som vi kan mäta i urinen ligger enligt Efsas beräkningar under det tolerabla värdet, säger Anders Glynn.