Rikshygiensjuksköterskan inte förvånad över SKL:s hygienresultat

Trots att följsamheten till hygienrutinerna ökar minskar inte de vårdrelaterade infektionerna. Det konstaterade SKL i sin årliga rapport häromdagen. Men det är inte så märkligt. Problemet är inte enbart handtvätt, konstaterar rikshygiensjuksköterskan Inga Zetterqvist på Smittskyddsinstitutet.

Som Vårdfokus skrev häromdagen visar Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, senaste rapport över hygienen inom vården att personalen bara blivit bättre och bättre på att följa de basala hygienrutinerna. Trots det minskar inte andelen vårdrelaterade infektioner i vården. Vi frågade rikshygensjuksköterskan Inga Zetterqvist hur det kommer sig.

– Basala hygienrutiner är mycket viktiga. De måste följas, men man måste jobba med många delar för att komma åt de vårdrelaterade infektionerna, säger hon.

Bra kan bli bättre

Bland saker som vårdpersonalen kan bli bättre på nämner Inga Zetterqvist skötseln av urinkatetrar och centrala veninfarter. Lokalernas utformning kan spela roll, liksom egna riskfaktorer hos patienterna.

– Vi är duktiga på handhygien i Sverige men kan bli ännu bättre. Just desinfektion före patientmötet är en av de svåraste delarna. Det känns ganska nytt och vi måste få in att vi behöver göra detta för att skydda patienten.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Smittskyddsinstitutet, SMI, håller som bäst på att anpassa Världshälsoorganisationen WHO:s globala program för bättre handhygien – Clean care is safer care – till svenska förhållanden. Det kommer att lanseras på handhygiendagen nästa år.

Nio procent drabbas

– Det är väldigt bra.  Samtidigt har SKL också tagit fram ett åtgärdspaket för några av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som är ett bra material att använda för att jobba förebyggande, säger Inga Zetterqvist.

Enligt Smittskyddsinstitutet fick drygt nio procent av alla inneliggande patienter på sjukhus en vårdrelaterad infektion förra året.