Mammografi kan få friska kvinnor att må dåligt

Upplevelsen av att behöva göra en kompletterande bröstundersökning kan ge långsiktiga problem med ångest, nedstämdhet och dålig sömn.

Mer än en halv miljon kvinnor i Sverige undersöks varje år genom mammografi. Omkring tre procent kallas till en kompletterande bröstundersökning.

För 8 av 10 kvinnor som får göra en extra koll blir resultatet att misstankarna om bröstcancer kan avfärdas. Men trots detta kan upplevelsen vara så psykiskt påfrestande att den leder till ångest, oro och sömnproblem.

Påverkas psykiskt

– För de kvinnor som fick göra kompletterande undersökningar och sedan blivit friade från misstankarna om bröstcancer, påverkades runt en tredjedel psykosocialt upp till ett år efter utredningen, säger Anetta Bolejko, röntgensjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet.

Hon har undersökt hur en så kallad falskt positiv mammografisk hälsokontroll påverkar kvinnor ur en psykosocial aspekt. Nästan 400 kvinnor som haft den här upplevelsen har jämförs med drygt 400 kvinnor som inte behövde kallas för en ny undersökning.

Flera riskgrupper

Hennes undersökning visar att vissa kvinnor är extra utsatta.

– Utrikesfödda kvinnor löper högre risk att påverkas känslomässigt. Även kvinnor som är missnöjda med informationen i samband med den kompletterande bröstundersökningen, eller har brist på socialt stöd är en potentiell riskgrupp.

Anetta Bolejko anser att vården som erbjuder hälsokontroller med mammografi också måste tänka på och ta ansvar för oönskade effekter av kontrollerna, som att vissa kvinnor påverkas psykiskt och kan behöva bättre information och mer stöd.