De måste ge förövaren människovärde

Den stora utmaningen för vårdare inom den rättspsykiatriska vården är att bearbeta våndan inför brottet och se patientens människovärde.

Inom rättspsykiatrin vårdas patienter som ofta har begått grymma brott, som har en svår psykiatrisk diagnos, och som — i de flesta fall — inte har haft några goda relationer. Att få patienten att känna människovärde är ett av målen med vården.?

Mikael Rask är lektor på Linnéuniversitetet i Växjö och disputerade 2001 på en avhandling om hur patienter och personal inom rättspsykiatrin upplever vården och den vårdmiljö de befinner sig i. En av hans slutsatser är att den miljö som tidigare präglades av vaktande och förvaring sakta har utvecklats till att vara mer vårdande.?

Men svårigheterna är många. En är den korseld av skyddsaspekter som vårdarna befinner sig i.?

— Samhället och kanske offret, personal och andra patienter kan behöva skyddas från patienten. Samtidigt måste kanske patienten skyddas från samhället, från gäng de kan ha tillhört, eller från andra patienter som är hotfulla, säger Mikael Rask. ??

Mitt i detta är vårdens uppdrag att behandla den bakomliggande sjukdomen. Ett första steg är att inte bara se en förövare och ett brott utan en människa. Den respekten är förutsättningen för nästa steg: att bygga en vårdrelation.?

— Samtliga patienter inom rättspsykiatrin har svårt med den grundläggande tilliten till andra människor. Det är som om de inte vet vad en god relation är, säger Mikael Rask.?

Innan den egentliga vården kan inledas har vårdaren att ta sig igenom patientens patologi, den egna våndan inför brottet, och begränsningar i organisationen — som personalomsättning, brist på handledning eller restriktioner som är lagstadgade, men som inte upplevs gynna patientens tillfrisknande.?

Rättspsykiatrins stora utmaning, som Mikael Rask ser det, är att det vårdande perspektivet ska bli ännu tydligare.?

— Det gäller att hitta balansen mellan att vårda och att vakta, säger han.