Mycket större förtroende för vårdpersonal än för politiker

Befolkningen har stort förtroende för hälso- och sjukvården och för dess personal. Men det finns stora geografiska skillnader samtidigt som politikerna får bottenbetyg. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys).

Vårdanalys har sammanställt forskning och genomfört fördjupande analyser av befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården. I en rapporten presenteras ny kunskap om vad det är som skapar förtroende.  

Viktig tillgång

I dag har cirka 65 procent av befolkningen stort förtroende för sjukvården, vilket är ett bra resultat jämfört med andra samhällsinstitutioner. Förtroendet har sjunkit jämfört med de nivåer som uppmättes i början på 1990-talet, men har därefter legat på en relativt stabil nivå.

– Det är en tillgång som behöver värnas eftersom förtroendet påverkar vårdens effektivitet och patienters och medborgares sätt att agera i vården, till exempel benägenheten att söka vård och följa behandlingsråd, säger Isabelle Carnlöf, utredare på Vårdanalys.

Lågt förtroende för politikerna

En tydlig skillnad är att medborgarna har betydligt större förtroende för sjukvårdspersonal än för själva systemet och för de som styr vården. Det visar en mindre delundersökning som Vårdanalys har gjort, där 400 personer tillfrågades.   

• 93 procent hade stort förtroende för personalen
• 75 procent hade stort förtroende för hälso- och sjukvården i allmänhet
• 53 procent hade stort förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet
• 16 procent hade stort förtroende för politikerna

Eftersom urvalet är litet och inte heller helt representativt är det svårt att dra några slutsatser om hur befolkningen i stort ser på saken. Men resultatet är ändå väntat, tidigare forskning visar att människor generellt sett har större förtroende för personal i verksamheterna än för styrningen.

”Det bör samtidigt tas på allvar och undersökas vidare. Resultaten behöver bekräftas i en större undersökning och analyseras närmare för att vi ska kunna dra några säkra slutsatser om förtroendenivåerna för de olika aspekterna av hälso- och sjukvården”, står det i Vårdanalys rapport.

Stora skillnader

Ett annat problem är att förtroendet för sjukvården skiljer sig kraftigt mellan olika landsting och regioner.

• I Västernorrland har bara 46 procent av befolkningen stort förtroende för hälso- och sjukvården.
• Överst på listan finns Kalmar, Jönköping och Örebro där 72 procent har stort förtroende.

Samtidigt har befolkningen större förtroende för sjukhusen i sitt landsting än för vårdcentralerna.

Mer personcentrerad vård

Det här är svagheter som Vårdanalys anser behöver hanteras för att det stora generella förtroendet för hälso- och sjukvården inte ska försvagas på sikt. Myndigheten uppmanar därför regering, landsting och regioner att jobba med:

• en stärkt tillgänglighet
• ett systematiskt arbete för ökad personcentrering i vården
• en stärkt och utvecklad styrning samt ledning av hälso- och sjukvården
• insatser för att säkerställa patienters och medborgares insyn i och kunskap om hälso- och sjukvården
• åtgärder för att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdspersonalen att göra ett bra arbete i mötet med patienterna och medborgarna
• insatser för en god förvaltningskultur.