Ny utredning ska se över vårdens krisberedskap

Vad behövs för att vården ska klara stora bränder, epidemier, terrorattacker och andra allvarliga kriser? Det vill regeringen klargöra och tillsätter därför en utredning som ska se över hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser.

– Vi måste säkerställa att vården alltid och i hela Sverige kan hantera allvarliga händelser och kris. Det är en del av vårt arbete med att skapa ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

Hon poängterar att det inte handlar om att vården inte har klarat sitt uppdrag – utan om att se till att hälso- och sjukvården även i framtiden kan hantera kriser och katastrofer. Syftet är att få till tydlighet i regelverk och ansvarsfördelning.

– Vården ska klara av att hantera en bussolycka och om ett fruktansvärt terroristattentat skulle ske där många skadas och behöver akut sjukvård. Vården ska ha kapacitet att hantera bränder med många brännskadade, säger socialminister Annika Strandhäll.

Utredningen ska bland annat se hur vården klarar:

• Allvarliga kriser både i ett normalläge men också i ett läge av förhöjd beredskap, däribland krig, samt hur denna förmåga kan utvecklas.

• Hälsohot. Det omfattar smittsamma sjukdomar, men också biologiska, kemiska och radionukleära hot som sprids avsiktligt eller oavsiktligt. Det kan exempelvis gälla kemiska utsläpp eller en kärnkraftsolycka med utsläpp av radioaktiv strålning. Antibiotikaresistens är ett hälsohot som regeringen prioriterar särskilt.

• Läkemedelsförsörjningen.

• Beroende av andra sektorer. Exempelvis för vattenförsörjning och elförsörjning, något som blivit särskilt tydligt i och med sommarens värmebölja och torka.