Övergrepp. Beroendet av andra ökar risken att bli utsatt för våld

Ju mer beroende av andras hjälp desto större risk att bli ett våldsoffer. Särskilda krav ställs på vården när förövaren är en närstående.

Redan 1994 kom Britt-Inger Savemans avhandling om våld mot äldre. Men trots att det gått nästan 20 år har inte särskilt mycket hänt på forskningsområdet. ?

Antalet lex Sarah-anmälningar är ett mått på hur vanligt våld mot gamla är. Enligt Britt-Inger Saveman, professor i omvårdnad vid Umeå universitet, får Socialstyrelsen in mellan 700 och 800 anmälningar per år. Hon tror att mörkertalet är stort, och anser också att lagen är uddlös.?

— Det räcker att man anmäler missförhållanden till sin närmaste chef. Om denna sedan säger att åtgärder har vidtagits skrivs ärendet av. Dessutom skyddar lex Sarah bara äldre som bor i särskilda boenden, inte dem som vårdas i hemmen, säger hon.??

Att våld mot äldre inte är ovanligt visar också en litteraturstudie där 15 till 50 procent av närstående vårdare till demenssjuka äldre har angett att de har utövat någon form av våld mot den sjuke. Britt-Inger Saveman tycker att man ska akta sig för att skuldbelägga alltför mycket.?

— Risken att bli utsatt ökar med ålder och handikapp. Det finns något hos dem som inte kan svara för sig som provocerar till att begå övergrepp. Även barn med psykiska handikapp löper högre risk att utsättas. Det är förfärligt, men vi bör betänka att de närstående varje dag ska leva med den press det innebär att handskas med utbrott och att nästan aldrig få respons på kommunikation, säger hon.?

Britt-Inger Saveman tolkar forensisk omvårdnad som en ögonöppnare. Sjuksköterskor är främst inriktade på relationer och ska kunna hantera både patienter och deras familjer. Hon anser att grundutbildningen brister när det gäller att träna sjuksköterskor i att föra samtal med hela familjer, och vill utmana synsättet att det alltid är patienten som ska vara i fokus. ?

— Det är sjuksköterskans uppgift att gå in och försöka skapa förståelse för ett skeende, att våga ställa frågor om till exempel våld eller övergrepp och inte nöja sig med sin magkänsla. Forskning visar att det är fel att tro att offer eller förövare alltid vill dölja vad som försiggår.

Lästips:

  • Berglund A. Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen. Rapport från NCK.
  • Burgess A & Clements P. Information processing of sexual abuse in elders. Journal of Forensic Nursing, 2006; 2, (3): 113-120.
  • Sandvide Å. Våld i särskilda boenden — språk och sociala interaktioner. Doktorsavhandling, Umeå universitet 2008.
  • Saveman B-I. Formal carers in health care and the social services witnessing abuse of the elderly in their homes. Doktorsavhandling. Umeå universitet 1994.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida