Utrikes födda och psykiskt sjuka får sämre vård

Stora och omotiverade skillnader för strokepatienter och hjärtsjuka, visar ny rapport från myndigheten för vårdanalys.

Utlandsfödda behandlas i mindre utsträckning än patienter födda i Sverige med blodförtunnande läkemedlen warfarin och dipyridamol efter stroke.

Behandling med dessa läkemedel ska vara rutin vid stroke. Ändå är sannolikheten att personer födda utanför EU får behandlingen omkring 40 procent lägre än för Sverigefödda.

Det visar en ny rapport från myndigheten för vårdanalys.

Färre får ballongvidgning

Myndigheten lyfter också fram de psykiskt sjuka som en grupp som utsätts för skillnader i behandling. De blir i mindre utsträckning behandlade med ballongvidgning av kranskärlen, PCI, efter hjärtinfarkt.

PCI har en bevisad effekt och leder till minskad dödlighet för patienter med akut hjärtinfarkt och myndigheten menar att behandlingen ska ges till alla. Skillnaden i behandling av hjärtsjuka psykiskt sjuka är helt omotiverad, anser man.

Får vänta på specialist

Vårdanalys har granskat de skillnader i vård och behandling som Socialstyrelsen presenterade 2011, och lyfter fram fem områden där skillnaderna är särkilt omotiverade och väsentliga.

Det är även skillnader mellan olika delar i landet för patienter som misstänks ha lungcancer. I Örebro får patienterna komma till specialist efter 18 dagar, medan i Kalmar behöver de vänta i 44 dagar.

Sämre behandling för kvinnor

Män får oftare än kvinnor behandling med det blodtryckssänkande läkemedlet raashämmare efter hjärtsvikt. Myndigheten konstaterar att det inte finns några skäl att behandla män och kvinnor olika.

Rapporten visar ytterligare en sociokulturell skillnad. Patienter med lägre utbildning behandlas mindre med warfarin och dipyridamol vid stroke än patienter med hög utbildning. Sannolikheten att få behandlingen är 20 procent större bland högutbildade.