Attentatet i Stockholm

Vardagen förbyttes till panik

Vardagen förbyttes till panik
Här på Adolf Fredriks kyrkogata utanför Vårdförbundet stals lastbilen, föraren körde sedan runt kvarteret och förbi en gång till i full fart mot körriktningen. Foto: Maria Ejd.

Bara några meter från Vårdförbundets kansli stals lastbilen. Mitt i arbetsvardagen på kontoret hördes plötsligt en kraftig smäll. Sedan kom människor rusande i vild panik.

Lastbilen som användes för att döda människor på Stockholms största promenadgata stals nästan mittemot Vårdförbundets kansli på Adolf Fredriks kyrkogata. Innanför kansliets stora fönster satt Eric Long och höll en anställningsintervju. På en sekund förbyttes allt det vardagliga till panik.

”Jag såg mannen i förarhytten”

Han såg lastbilen komma körande mot färdriktningen, i full fart.

– Jag såg mannen i förarhytten och att han stirrade rakt fram. Det var så konstigt för han höll på att preja en taxibil på vägen – och han körde mot enkelriktat – men trots det stirrade han bara rakt fram. Inga oroliga blickar omkring sig som hade varit det normala när man kör in i något, säger han.

Eric Long är avdelningschef på kansliets internservice. Där satt han, i ett viktigt samtal och stressad över att han skulle bli sen till ett annat möte. Han kände sig splittrad och mitt i känslan av att han borde vara någon annanstans hör han smällen, som visar sig vara ljudet av lastbilen som kör rakt in i en parkerad bil.

Folk rusar in i receptionen

Sedan bryter paniken ut. Han ser mannen i lastbilen. Tycker sig vara säker på ett signalement som han senare ger polisen, men förstår ännu senare att han har blandat ihop minnesbilderna. Eric är i chock.

– Jag springer ut på gatan, försöker ringa 112, men slår fel telefonnummer gång på gång. Jag undrar vad jag håller på med och samtidigt kommer folk rusande in till receptionen, skräckslagna, i vild panik och en kvinna är alldeles vit i ansiktet. Jag har aldrig sett någon vara så vit.

Han förstår att något hemskt har hänt och försöker ta reda på vad via radion, men där sägs ingenting. Sedan, via Aftonbladets tv-sändning, får han information om en vansinnesfärd och om skottlossning. Han rusar upp i huset och får tag på kanslichefen, sedan handlar alla rationellt och som de har lärt sig att handla om något händer.

Samlar hela personalstyrkan

En kvinna i närheten säger att hon fått veta att alla ska lämna sina arbetsplatser. En tungt beväpnad polis som är utposterad utanför kansliets stora fönster säger till Eric att han snabbt ska samla alla och rapportera till honom. En annan polis ger order om att ingen ska befinna sig i närheten av något fönster. Då samlar de hela personalstyrkan, omkring 50 personer, som tar sig högst upp i huset.

Mitt i paniken har Tarja Tegesjö, ekonomiadministratör, begett sig ut mot Drottninggatan. Hon har sitt tjänsterum på första våningsplanet och har hört lastbilen och att den som kör har problem med växlingen och kör med full gas. Sedan hör hon en smäll. Tarja är utbildad vid civilförsvaret för att rycka ut vid olyckor. Hon rusar ut från kansliet, mot Drottninggatan.

Ser två svårt skadade

– Där ser jag två skadade kvinnor ligga på marken. De är svårt skadade, säger hon och är tyst en stund.

Sedan berättar hon att en polis säger åt henne att gå därifrån och att hon upplyser honom om att hon är utbildad inom civilförsvaret. Polisen svarar: ”Det här är något större än en vanlig olycka. Gå tillbaka till kontoret, samla alla och säg åt dem att lämna city”. Så Tarja går tillbaka, möter kanslichefen som säger samma sak, hon tar sin väska och sin kappa och stänger av datorn. Sedan börjar hennes långa resa hem till Strängnäs.

Lotsas ut av polisen

Personalen på Vårdförbundets kansli fick klara direktiv, både av chefer och så småningom av polisen, om vad de skulle göra. Alla samlas och sedan lotsar polisen hela gruppen springande runt kvarteren till säkrare gator. ”Håll höger, sedan höger igen”. Precis som för andra stockholmare blev det en dag i förvirring, oro, skräck – men också av värme.

Vårdförbundets presschef, Cecilia Sandahl, tog båten från Kungsholmen till Söder. På båten sa kaptenen att en sådan här dag behövde ingen betala. ”Stoppa ner era plånböcker.” När hon närmade sig Årsta väntade mer omtanke om promenerande stockholmare.

Bjöds på kaffe av mc-gäng

– Jag och dottern hade tagit lilla bron mot Gullmarsplan och intill Årstaviken står det lokala mc-gänget och säger att vi måste vara trötta – och så bjuder de på kaffe.

I dag är det måndag och på Vårdförbundets kansli fortsätter arbetet som vanligt, men ändå inte. Fler kramar kolleger emellan och fler samtal om vad som är viktigt i livet. På morgonmötet talar kanslichefen Anders Printz.

– Det som hänt är ett slag mot hela vårt samhälle och det är en speciell stämning i stan. I dag klockan tolv har vi en tyst minut för de döda och de skadade. Fortsätt att prata med varandra.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida