Nestlé fortsätter med gratisleveranser av bröstmjölksersättningar. Det visar Cracking the Code, en undersökning gjord av IGBM (the Interagency Group on Breastfeeding Monitoring) som är en sammanslutning av 27 olika organisationer, däribland Unicef, Rädda Barnen, kyrkor, hälsoexperter och akademiska institutioner.

I undersökningen, som genomfördes hösten 1996, intervjuades 120 anställda vid 40 vårdinrättningar och 800 kvinnor (gravida eller mödrar med barn under sex månader) i vardera Thailand, Bangladesh, Sydafrika och Polen. Att det blev just de länderna hade flera orsaker. De representerade olika nivåer på hur WHO-koden fått genomslag i den nationella lagstiftningen, de innebar geografiska och ekonomiska skillnader och i alla fyra länderna fick undersökningen nationellt godkännande.

Resultatet presenterades i början av förra året. Undersökningen visar att många företag fortsätter att bryta mot WHO-koden om regler för marknadsföring och försäljning av bröstmjölksersättningar, det vill säga den internationella kod företagen sedan många år förbundit sig att följa.

Systematiska brott
Överträdelser sker i alla fyra länderna och det handlar inte om enstaka händelser, utan om systematiska brott mot koden från företagens sida.

I Polen har en av tre kvinnor fått företagsreklam som propagerat för flaskuppfödning, i Thailand en av sju. Reklamen har oftast kommit från något av företagen Nestlé, Gerber, Milco, Nutricia och Wyeth.

I alla länderna har kvinnorna fått produktprover, mestadels inne på vårdinrättningarna. Minst i Bangladesh (bara en av de tillfrågade), mest i Thailand (var fjärde kvinna).

Vårdinrättningarna har fått företagsinformation som stred mot WHO-koden. Värst var det i Polen där mer än hälften fått otillbörlig information.

Gratisprover till personalen får bara delas ut för forskning och utvärdering. Utan att ha ett sådant syfte har prover delats ut till personalen. I Thailand på hälften av vårdinrättningarna och i Bangladesh på var tionde.

Företagspersonal har besökt vårdinrättningarna för att ge mödrarna information och där fanns postrar och produktskyltar som stred mot koden.

I alla fyra länderna kunde undersökarna konstatera ett samband mellan flaskuppfödning och omfattningen av företagsinformation.

Reklam förförde mammor
För hundra år sedan var modersmjölk praktiskt taget den enda näring som fanns för spädbarn. Amning var en fråga om överlevnad. Med utbredningen av industriproducerade bröstmjölksersättningar sjönk dock intresset för amning successivt i västvärlden. Många var till och med övertygade om att ersättningarna var överlägset bättre än den unika modersmjölken.

Men i början av 1970-talet ökade amningsfrekvensen igen. Ökningen i Sverige höll i sig till mitten av 1980-talet då kurvan planade ut till 1940-talets nivå för att sedan åter stiga drastiskt i början av 1990-talet.

Uppsvinget tycks främst bero på kvinnornas egen medvetenhet. De senaste årtiondenas forskning har dock också gett starka näringsfysiologiska, immunologiska och psykologiska skäl som talar för enbart amning under barnets första fyra till sex månader.

Fast samtidigt som allt fler mammor i industrivärlden ammade sina barn förfördes mammorna i utvecklingsländerna av reklamen att tro att läsk och bröstmjölksersättningar var bättre än deras egen mjölk. Barnen på reklambilderna från i-länderna såg ju så feta och glada ut. Ofta fick mammor i u-länderna dessutom gratisprover på BB så att deras egen amning aldrig kom igång.

Spädde med smutsigt vatten
När de sedan kom hem upptäckte de hur dyr bröstmjölksersättningen var och spädde ut den för att den skulle räcka längre. Dessutom var vattnet de blandade den med sällan tillräckligt rent. Resultatet blev att ett spädbarn dog var tredje minut på grund av felaktig flaskuppfödning, 1,5 miljoner spädbarn om året, enligt Unicef.

Bojkotten mot Nestlé startade i USA 1977. Sverige anslöt sig 1981, samma år som WHO antog barnmatskoden,
internationella regler för marknadsföring av bröstmjölksersättning (se faktaruta sid 50). Nestlé skrev under och lovade att följa reglerna, Då avbröts bojkotten, men sedan allt fler överträdelser rapporterats, återupptogs bojkotten 1988.

Östeuropa ny marknad
Nya resolutioner har antagits av WHO genom åren för att förtydliga koden. 1994 blev det ett förbud mot gratisleveranser av alla typer av bröstmjölksersättningar till alla delar av hälso- och sjukvården och i alla länder. 1996 uppmanades hälso- och sjukvården att avvisa all kommersiell sponsring av evenemang som vänder sig till personal inom hälso- och sjukvård.

Nestlébojkotten stöds av 17 länder och drivs i Sverige av 25 organisationer. Vårdförbundet konstaterar att problemet inte längre är isolerat till det vi tidigare betraktat som utvecklingsländer.

I dag har vi länder på mycket nära håll som står inför stora ekonomiska problem både individuellt och nationellt. I och med att hela Östeuropas, Baltikums och forna Sovjetunionens gränser öppnats är de en potentiell marknad för alla typer av företag, även barnmatsindustrin, som förstås har intresse av att öka sina marknadsandelar.

De lÄnder som deltar i bojkotten är Australien, Finland, Filippinerna, Frankrike, Irland, Italien, Kanada, Luxemburg, Mauritius, Mexiko, Norge, Spanien, Sverige, Storbritannien, Tyskland, Turkiet och USA.


Dessa varor gäller bojkotten:
Vårdförbundets medlemmar avgör själva om och i vilken omfattning de vill delta i bojkotten mot Nestlé. Som en hjälp för de som vill vara med följer här en lista på de produkter och varumärken som omfattas av bojkotten:

*Drycker: Nescafé, Zoegas, Guldmocca, Vittel, Perrier, Jede.

*Djupfryst: Findus, Svenska Nestlé, Wienerbagaren, Nordfilet A/S, Cross & Blackwell.

Marmelad, saft, desserter: Findus

Vällingar, gröt, barnmat, modersmjölksersättningar: Findus
 
*Godis: After Eight, Bid Cat, Lion, Nuts, Quality Street, Rolo, Rowntree, Smarties, Toffee Crisp, Toffo gräddtoffee, Toffo lakritstoffee, Disney barnchoklad, Disney mjölkchoklad, Disney
partymix, Kit Kat
 
*Skönhetsmedel: Cosmetic France, Garnier, Lancôme, L´Oreal

* Djurfoder med mera: Friskies, Gourmet och Svenska Nestlé kattsand

* Övrigt: Buitoni (pasta och pastasås), Coffe-Mate (gräddersättning), Sun Pat (jordnötssmör), Maggi (buljongtärning), Poule au Pot (buljongtärning),
Tartex (sojaost).