Ammade barn får ett generellt bättre immunförsvar och kan besegra utifrån kommande infektioner mer effektivt, även efter amningens slut. När mamman ammar vandrar vita blodkroppar som mött smittämnen i hennes tarm till hennes bröstkörtlar där de bildar slemhinneskyddande antikroppar som hamnar i det ammade barnets tarm. Studier visar att om bröstmjölk finns på slemhinnan så fastnar inte bakterierna.

Många av antikropparna som vandrar över genom mjölken har bildats av minnesceller som finns kvar från alla mammans tidigare möten med olika smittämnen. Barnet får alltså ett visst skydd mot i stort sett allt som mamman drabbats av under sitt liv.

Immunförsvaret på mag-tarmkanalens slemhinnor är dessutom mindre energikrävande än det försvar som finns i blodet. Barn som ammas kan klara återkommande smittor utan undernäring, vilket är livsviktigt i fattiga länder.

Viktigare än anat
– Att amning minskar spädbarnsdödligheten i diarréer och luftvägsinfektioner är välkänt men senare års forskning visar att den också påverkar spädbarnsdödlighet, lunginflammation, astma, glutenintolerans, allergier, ungdomsdiabetes, cancer, övervikt och vissa autoimmuna sjukdomar. Man har också sett att ammade barn svarar bättre mot flera vacciner, säger Lars Å Hanson, professor emeritus i klinisk immunologi i Göteborg.

Forskningen har också visat att bröstmjölkens skyddseffekter sitter kvar under lång tid. I en australiensisk studie följdes 2 187 barn till sex års ålder. De barn som uteslutande hade fått bröstmjölk i minst fyra månader löpte en signifikant mindre risk att utveckla astma vid sex års ålder än övriga barn.

Den pågående svenska Bamse-studien (barn, allergi, miljö) på Karolinska sjukhuset som följer 4 000 stockholmsbarn har i sin nyligen presenterade tvåårsuppföljning kommit till samma resultat.    

En tysk studie på 9 357 fem- och sexåringar visar, liksom en amerikansk på 15 000 pojkar och flickor mellan nio och 14 år, att barn som får bröstmjölk löper mindre risk för att senare utveckla övervikt och fetma än de som fått modersmjölksersättningar.

I en studie från Örebro har man påvisat bättre skydd mot bakterien Hemophilus influenzae i mellan fem och tio år efter avslutad amning.

En holländsk studie på 625 män födda under ett par år på 1940-talet pekar på att amning skyddar mot riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.

– Amning är oerhört mycket viktigare än vad man tidigare har förstått. Numera kan vi med noggrann forskning ta reda på hur länge det ur olika aspekter är bra att amma. Det behöver inte innebära hur länge mamman bör amma utan kan användas som underlag för information som förstås ska framföras försiktigt, påpekar Lars Å Hanson.

Cancerrisk
I en artikel i Pediatric clinics of North America går en forskare igenom litteraturen om amningens långtidsskydd mot
kroniska sjukdomar hos barn.  Däribland finns kontrollerade studier som funnit ett samband mellan uppfödning på mjölkersättning och ökad risk för barncancer.

Av de studier som analyserade all cancer sågs en ökad risk i tre av dem. Bland de studier som analyserade enskilda cancergrupper visade fyra som undersökte leukemi och lymfom på en ökad risk, och bland dem som undersökte enskilda cancertyper separat visade fem på en ökad risk med bröstmjölksersättning.

Tre studier fann att bröstmjölksersättning ökade risken för Hodgkins sjukdom, två att risken för leukemi ökade och en att risken ökade för non-Hodgkins lymfom. Men sex andra studier av leukemi och fyra av non-Hodgkins lymfom visade inget signifikant samband med bröstmjölksersättning.

– Det behövs fler studier för att kunna bevisa ett vetenskapligt samband mellan amning och minskad risk både för lymfom, och för Crohns sjukdom, multipel skleros och ledgångsreumatism där vi också har enstaka arbeten som antytt att amning skyddar, säger Lars Å Hanson.

Sex månader bäst
Amning är den bästa starten i livet för alla barn men i tredje världen är amning livsviktigt. Enligt FN:s barnfond Unicef dör varje år 1,5 miljoner spädbarn och miljontals barn blir allvarligt sjuka för att de inte ammas.

– WHO la nyligen samman god litteratur om amning och ratade mycken dålig och hävdar på basis av det att sex månaders exklusiv amning är bäst. Men inte på ett så avgörande sätt att alla måste amma så länge. Många andra faktorer påverkar föräldrarnas val av uppfödningsmetod, till exempel familjesituationen, säger Lars Å Hanson.


LÄSTIPS AMNING
American academy of pediatrics, Work group on breastfeeding: Breastfeeding and the use of human milk (RE9729), Pediatrics 1997, dec; 1035–1039.

Davies MK: Breastfeeding and chronic disease in childhood and adolescence. Breastfeeding 2001, part 1: the evidence for breastfeeding, Pediatric Clinics of North America, 2001 feb 125–135.

Oddy W H, Holt P G, Sly P D med flera: Association between breastfeeding and asthma in 6 year old children: findings of a prospective birth cohort study. BMJ, British Medical Journal 1999; 319: 815–9.

Von Kreis R, Koletzko B, Sauerwald T med flera: Breastfeeding and obesity: cross sectional study. BMJ, British Medical Journal 1999; 319:147-30.

Ravelli ACJ, van der Meulen JHP, Osmond C med flera: Infant feeding and adult glucose tolerance, lipid profile, blood pressure, and obesity. Archives of Diseases in Childhood 2000; 82: 248–252.

Silfverdal S-A: Invasive Haemophilus influenzae infection and breastfeeding, aspects of epidemiology and immunology. Linköpings university medical dissertation No 676, Linköping och Örebro 2001.