Hivviruset kan överföras från mor till barn under graviditet, förlossning och vid amning. I Sverige känner de flesta kvinnor med hiv till sin sjukdom innan de blir gravida. De planerar oftast sin graviditet när virusnivåerna är låga för att minska risken för smitt­överföring till barnet. På mödravårdcentralen erbjuds alla gravida kvinnor ett hivtest. Varje år får mellan 10 och 20 kvinnor sin diagnos efter screening på mödravårdscentralen.

För alla kvinnor med hiv rekommenderas behandling med bromsmedicin med start från graviditetsvecka 14—18. Målet med behandlingen är att kvinnan ska ha mycket låga virus­nivåer vid förlossningen men den ska också minska smittöverföringen under graviditeten.

Förlossning med kejsarsnitt har rekommenderats till alla kvinnor sedan 1999 i Sverige. Sedan två år tillbaka finns det även möjlighet för kvinnor att välja att föda vaginalt om nivåerna av virus i blodet är låga och om graviditeten är okomplicerad. Flera forskningsresultat från bland annat Kanada visar att smittöverföringsrisken vid vaginal förlossning inte ökar om kriterierna med låga virusnivåer är uppfyllda. Under hela graviditeten kontrolleras därför alla hivpositiva kvinnors virusnivåer regelbundet.

I Stockholm har det sedan 1996 och fram till i dag fötts cirka 350 barn av kvinnor med hiv. De senaste åren har andelen kvinnor som väljer att föda vaginalt ökat till cirka 30 procent. I Stockholm föder runt 40 kvinnor med hiv barn varje år. Vården under graviditet och förlossning är centraliserad till Karolinska universitetssjukhuset där personalen har specialistkunskaper om hiv.

Den nyblivna mamman vårdas tillsammans med sitt nyfödda barn på en vanlig bb-avdelning. Vårdtiden är två dygn om allt är normalt. Det nyfödda barnet får profylax mot hiv med bromsmedicin. Läkemedlet ges som lösning, morgon och kväll i fyra veckors tid efter födseln. På bb får föräldrarna träna på att ge barnet läkemedel.

På sjukhuset tas blodprov för att kontrollera att barnet inte blivit smittat. Första provet tas när barnet är två dygn, sedan efter fyra till sex veckor, fyra månader och vid 20 månaders ålder. Ofta kan besked om barnet är friskt ges redan vid fyra månaders ålder. Barnet kontrolleras på barnavårdscentralen som alla andra barn så snart de kommer hem från bb.

Vad gäller amning är det inte tillåtet på grund av risken för smittöverföring. Många kvinnor upplever det som en förlust att inte kunna amma sitt barn. En del upplever det som att alla tar för givet att mammor ska amma. ”När jag var ute och gav barnet nappflaska inbillade jag mig att alla stirrade”, kommenterade en kvinna. En annan sa: ”Jag önskade att ingen skulle fråga om amning och ville undvika samtalsämnet”. Det är viktigt att redan under graviditeten förbereda kvinnan på att bemöta omgivningens attityder.

För kvinnorna med hiv är det upp­enbart att barnafödande innebär ökad livskvalitet. Några röster: ”som mamma har jag fått ett nytt liv”, ”nu känner jag mig vanlig”, ”hinner inte tänka på min sjukdom längre”.

Medlemstext: Lena Rolfhamre, specialistbarnmorska i hiv, adjungerad klinisk adjunkt på Karolinska universitetssjukhuset. lena.rolfhamre@karolinska.se