För två år sedan satt Nda Abdullah livrädd ombord på en alldeles för liten, krängande båt på väg över Medelhavet. Hennes dotter klamrade sig fast vid henne och maken och läste av uttrycken i deras ansikten. Hon ville veta om de skulle klara sig. De trängdes sittande, sida vid sida, i nästan sex dygn och levde på vatten, dadlar och några äpplen. För att trösta varandra började de räkna ner varje timme tills de såg Italiens kust.

Barnmorskan Nda Abdullah från Damaskus sväljer och sväljer. Det är fortfarande svårt att berätta om flykten genom Egypten, Medelhavet och vidare i Europa. De har förlorat allt, men inte det viktigaste: varandra. Då, för två år sedan, stapplade hon utmattad i land på den italienska stranden, såg på maken Muhammad Omar och log försiktigt. Det kanske var rätt beslut att lämna krigets Syrien och försöka bygga upp ett nytt liv i Europa.


Hennes systers resa gick inte lika bra utan båten krockade med en annan på havet. När familjen räddats vågade de inte försöka igen med den 4-åriga dottern utan återvände till hemlandet. En annan syster har tagit sig till Libanon och ytterligare en till Tyskland.


— Jag försöker tala med min familj varje vecka. Min mamma gråter alltid för hon tror inte att vi kommer att ses mer. Mina tre syskon som bor kvar i Syrien kan sällan träffas, för riskerna att ta sig till varandra är för stora.


Alla lever, som genom ett under. Nda och hennes man, som är gynekolog, har haft tur. De kom fram till landet de hoppats på, där slumpen slungade i väg dem till idylliska Västervik, just i det landsting som stod redo att fånga upp dem. För Kalmar läns landsting driver sedan i våras ett snabbspår på två folkhögskolor för nyanlända med vårdyrken. Där hård­tränar de svenska och praktiserar på sjukhuset. Paret har båda specialistkompetenser som är hett eftertraktade.



— Landstinget har ett stort behov av läkare och sjuksköterskor. Det tar för lång tid att vänta på Socialstyrelsens validering av utbildning. Vi analyserade vad vi kan göra under tiden för att skynda på, vilket är att ge utbildning i vårdsvenska och erbjuda praktikplatser. När andra landsting har svårt att identifiera vilka flyktingar som har vårdyrken i asylboendena har vi valt att ställa frågan under den erbjudna hälsoundersökningen, säger Ingela Lindström, personalstrateg i Kalmar landsting.

Socialstyrelsen får ständigt kritik för att handläggningen drar ut på tiden. Med hjälp av extrapengar från regeringen ska de kunna öka takten. 


Samtidigt ökar antalet ansökningar med flyktingströmmen. Just nu ligger Ndas ansökan om att få sin syriska utbildning utvärderad i en hög som har väntetiden 13 månader. De som däremot fått sin svenska bedömd som tillräcklig utreds direkt. Nda närmar sig det efterlängtade gymnasiebetyget Svenska 3, tack vare snabbspåret.



En granskning visar att det i snitt tar nästan fem år för sjuksköterskor från länder utanför Europa att få svensk legitimation. Socialstyrelsens långsamma handläggning är en bromskloss, men att lära sig tillräckligt bra svenska tar allra längst tid. Kommunerna ansvarar för under­visningen i svenska för invandrare, sfi, men många högskoleutbildade tycker att tragglandet med hälsningsfraser är tjatigt och tidsödande.

Riksdagsledamot Lena Hallengren har i en ny motion föreslagit regeringen att genomföra ”Kalmarmodellen” i alla landsting, för att snabbare få in nyanlända på vårdjobb. Liknande satsningar pågår i Skåne, Gävleborg och Västra Götaland. Men än så länge är sjuksköterskorna få i klasserna, som domineras av läkare, tandläkare och farmaceuter. I Ndas grupp är nästan alla män och endast 3 av 28 är sjuksköterskor. Alla är från Syrien utom en ortoped från Jemen.


Nda och maken är otåliga och vill inget hellre än att börja jobba. I går kom glädjebeskedet att hon får jobba på förlossningen två dagar i veckan som vårdbiträde. Det som började som en praktikplats i landstingets snabbspår blev ett sommarjobb och nu är hon inne på arbetsmarknaden.


— Allt jag vill är att hjälpa andra kvinnor att föda barn, det har det alltid varit. Det kanske blir som barnmorska senare, just nu är jag nöjd att jag kommit i gång och har ett jobb.



Svenskan blir allt bättre, även om hon ligger långt efter sin 12-åriga dotter. Men Nda kan ta emot egna patienter och hjälpa dem till rätta på förlossningssalen. Bristerna i språket döljer hon med ett välkomnande leende och idel hjälpsamhet. 


Cheferna har märkt att Nda har en säker blick för hur förlossningen utvecklas för mamman och barnet. Chefsbarnmorskor­na var nyckelspelare för att hon skulle få nystartsjobbet och de har skött kontakterna med Arbetsförmedlingen.



— Det vore en önskedröm om vi kunde anställa henne som barnmorska. Men det är nog långt dit tyvärr, hennes vidareutbildning blir sannolikt inte godkänd, utan behöver kompletteras. Det är höga krav i den svenska barnmorskeutbildningen vad gäller medicinskt ansvar, säger Anita Malm, chefsbarnmorska.


Först gäller det att få legitimation som sjuksköterska. Än har Socialstyrelsen inte godkänt någon syrisk utbildning, sedan allt fler flyktingar börjat komma därifrån de senaste åren. Däremot har några fått avslag. Myndigheten registrerar inte nationaliteten men uppskattar att varannan som ansöker i dag är från Syrien.


Nda kan bli en av de första syriska sjuksköterskor som får sin utbildning godkänd och sedan kan gå vidare till kunskapsprover och praktik. Kravet är grundskola och gymnasium i 12 år och därefter en treårig utbildning till sjuksköterska.



På förlossningen hälsas Nda med stora famnen av barnmorskan Katarina Engström-Jansson, som har rosiga kinder efter en tuff förmiddag. Här spirar en vänskap, som tar sig fram trots lite knackigt språk och långsam byråkrati.


Nda ser fram emot att jobba med henne nästa pass.


— Jag har bjudit hem henne på middag en gång och sen har hon bjudit mig på lunch. Jag är jätteglad över det. Alla här på förlossningen är så snälla och hjälper mig, säger Nda, som gärna vill återkomma till hur tacksam hon är för Sverige, utbildningen och det nya jobbet.


I regeringens budgetsatsning för att snabba på etableringen av nyanlända ingår 65 miljoner kronor till Socialstyrelsen för valideringen nästa år, samt även mer pengar till de kompletterande utbildningar som ges. För sjuksköterskor finns i dag knappa 50 platser per år, sammanlagt på Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin.

Vårdförbundet deltar i trepartssamtal med regeringen, arbetsgivare och myndigheter för att föreslå hur vårdutbildade lättare ska komma in på arbetsmarknaden.



— Problemet är att många sjuksköterskor inte har med sig sina betygspapper när de flyr. De kan inte styrka sin utbildning eller att de arbetat i yrket. Då behövs nya sätt att validera kunskapen, som praktik med kunniga handledare på arbetsplatserna eller kunskapsprov på högskolorna. Men det saknas handledare redan i dag, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.


Uppe till diskussion är också möjligheten för Arbetsförmedlingen att köpa in utbildningar i vårdsvenska som komplement till sfi. Stockholm har ytterligare ett alternativ, där de 26 kommunerna gått samman och ger en kurs i svenska för medicinsk personal.