Förra året antogs en lag i Kanada som innebär att medborgare har rätt till medicinskt assisterat självmord. Där får läkare, apotekare och avancerade specialistsjuksköterskor (nurse practitioners) hjälpa dödssjuka patienter att via injektion eller tabletter avsluta 
sitt liv.



I Sverige har diskussionen för eller emot självvalt livsslut blossat upp på tidningars debattsidor och i riksdagen har dödshjälpsförespråkare bildat ett nätverk som vill att frågan ska utredas. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström har sagt nej och vill i stället att Statens medicinsk-etiska råd, Smer, tar fram fakta.


— Vi har inte tagit ställning för eller emot läkarassisterad suicid. Inte heller till om frågan ska utredas, men vi ska bidra till mer kunskap genom att ta fram fakta och göra en kartläggning, bland annat av vad som gäller i andra länder, säger Kjell Asplund, ordföranden i Smer.


På Svenska läkaresällskapets hus i Stockholm hölls nyligen en debatt om självvalt livsslut. En av dem som deltog var Barbro Westerholm, professor emerita, riksdagsledamot och styrelseledamot i Smer. Hon tillhör dem som vill att frågan ska utredas igen. 2001 kom slutbetänkandet Döden angår oss alla och 2008 gjorde Smer en egen utredning om inställningen till dödshjälp. Sedan dess har det legat som ”en död hand” över frågan, säger Barbro Westerholm.



I Läkartidningen skrev hon och åtta andra läkare nyligen en artikel med rubriken: ”Utred självvalt livsslut”. Där tar de upp Death with dignity act, DWDA. Lagen trädde i kraft i Oregon 1997 och innebär att en obotligt sjuk patient i livets slutskede kan begära att få avsluta sitt liv med en dos läkemedel som förskrivs av läkare.

Enligt artikeln har det inte skett någon diagnosutvidgning sedan lagen kom. Inget ”sluttande plan” — som det kallas när något successivt omfattar fler. Däremot har antalet recept på dödliga preparat ökat i stort sett årligen. Mellan 1998 och 2015 avled 991 personer efter att ha tagit det utskrivna preparatet. 


Läkarförbundet har tagit klar ställning emot dödshjälp. Ordföranden, Heidi Stensmyren, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att vårdpersonalens grundläggande etik är att bota, lindra och trösta. Ingen patient ska behöva tänka tanken att avstå dyra behandlingar på grund av knappa resurser, eller av andra hänsyn.



I Kanada kan nu sjuksköterskor hjälpa patienter att dö — hur ställer sig Vårdförbundet till det? Ann Johansson och Johan Larson är förbundets vice ordföranden. Hon är styrelseledamot i Smer och han är ordförande i Vårdförbundets etikråd. Båda tycker att frågan är för tidigt väckt.


— Döden, och döendet, är ett etiskt känsligt ämne som vi behöver prata mer om. Innan vi tar ställning för eller emot den svåra frågan om dödshjälp måste det finnas en politisk vilja att utreda den. Sedan måste vi i professionen ha dialoger — med varandra och med patienter. Vi behöver mer kunskap, säger Ann Johansson.


Varken hon eller Johan Larson är redo att säga ja eller nej till dödshjälp. Det finns så mycket att diskutera och att sätta sig in i innan det kan göras. Därför har de heller ingen åsikt i frågan om det är bra eller dåligt att sjuksköterskor i Kanada får medverka till det.


Framför allt vill ingen av dem se medicinskt assisterat självmord som en lösning på att den palliativa vården underpresterar. Att god palliativ vård inte är tillgänglig för alla är en fråga som beslutsfattare måste lösa innan de stiftar en eventuell lag om att vårdpersonal ska hjälpa patienter att dö i förtid. 



Under debattkvällen på Läkaresällskapets hus fick publiken komma med synpunkter. Flera ansåg att viljan att dö i förtid även handlar om otrygghet inför att bli gammal och bortglömd. ”Ni förenklar frågan – det handlar inte bara om patienter som vet att de ska dö. Det handlar om trygghet. Vem hör mig när jag är gammal och ensam?”


Mikaela Luthman, överläkare på Stockholms sjukhem, befinner sig dagligen i dödens närhet. Hon säger att människors drivkraft att leva är stark och att svårt sjuka patienter sällan vill ha hjälp att avsluta sitt liv. Därför är hon emot assisterat självmord.


— Dödshjälp är fel och farligt och ett gigantiskt misslyckande för vården.


Palliativa vården utvärderad

Socialstyrelsens utvärdering av den palliativa vården pekar på brister. Först för två år sedan blev palliativ medicin en tilläggs­specialitet för läkare. I dag finns omkring 40 specialister. Sedan 2013 finns utbildningar som ger specialistsjuksköterskeexamen i palliativ vård. Totalt har drygt 30 sjuksköterskor examinerats.

Läs mer: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer — Utvärdering 2016. Palliativ vård i livets slutskede www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-3

Läkare mer negativa

Äldrepsykiatern Anna Lindblad disputerade 2013 på en avhandling om attityder till att läkare, genom att tillhandahålla ett dödligt preparat, bidrar till att förkorta liv. Bland läkarna var 35 procent positiva medan 73 procent av befolkningen var positivt inställda till det. Avhandlingen heter: End-of-life decisions: studies of attitudes and reasoning.


Livsavslut i svensk sjukvård


Tillåtet
- Avbryta livs­uppehållande behandling.
- Palliativ sedering.

Inte tillåtet
- Läkarassisterat självmord – inte kriminellt, men läkare som tillhandahåller läkemedel för att någon ska ta sitt liv riskerar att förlora sin legitimation.

Förbjudet
- Aktiv dödshjälp, eutanasi – en avsiktlig handling med syfte att döda patienten.