Gamla och svårt sjuka riskerar att andas in droppar av sin saliv — som kryllar av munbakterier — och sedan få lunginflammation. Det är lätt att förstå. Ny forskning visar att dålig munhälsa också verkar höra ihop med flera systemsjukdomar — som inte i sig är infektioner, men verkar kickas i gång av bakterier och ämnen från inflammationer i munnen.

Det finns hundratals miljoner av dem i de munnar som tandläkarprofessorn Björn Klinge kallar ruttna. Riktigt så illa är det knappast för de flesta. Men faktum är att nästan halva befolkningen över 50 år i Sverige har någon grad av tandlossning, parodontit, den munsjukdom man börjat se som en riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar.

— Starkast samband finns med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Tandlossning verkar vara en bidragande faktor som hittills varit ignorerad, säger Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola och Karolinska institutet.

Hans forskningsteam, med både tandläkare och kardiologer, har visat att risken att drabbas av en första hjärtinfarkt ökar med 30 procent för personer med tandlossning.

Kan inte sambandet vara tvärtom, att de får tandlossning för att de är hjärt-kärlsjuka?

— Nej, det tror vi inte. Men vi vet väldigt lite om det. Däremot finns en tvåvägsrelation mellan tandlossning och diabetes väl dokumenterad. Det intressanta är att när personer med diabetes får behandling för sin tandlossning så förbättras blodglukosnivån. Inflammationen i munnen kräver mycket energi och när den läker ut stabiliseras blodglukoset.

Den långsamma, mångåriga, kroniska inflammation och infektion som pågår vid tandlossning verkar också öka risken för stroke och cancer. I tandköttsfickornas små sår svämmar bakterier och cytokiner från inflammationen ut i hela kroppens blodbana och påverkar organ och vävnader. Dessa mikroorganismer från munhålan har sedan hittats i plack i hjärtats kranskärl och i karotisartärerna på halsen.

Även reumatoid artrit och demens är heta forskningsområden. För reumatism diskuteras om en tandlossningsbakterie kan utlösa sjukdomen. Den har en unik egenskap att kunna citrinulera, förändra ett protein, vilket leder till den autoimmuna, ledförstörande reaktionen. Den här bakterien, som ingen vill ha varken i tandkött eller leder, heter Porphyromonas gingivalis. Se­dan kvarstår andra riskfaktorer där rökning utmärker sig.

Vad gäller mysteriet bakom demens är ett av spåren tändernas placering nära hjärnan. Bakterier och inflammationsämnen tar sig lätt dit. Ett annat spår är att tuggande ger ett stimulerande flöde av signaler till hjärnan. Signalerna går att se med modern bildteknik när de glimmar vackert. Utan tänder slocknar de.

Svensk forskning visar att patienter med svår tandlossning har tre gånger högre risk att dö tidigt. Främst av hjärtsjukdom, cancer, och sjukdomar i mage och tarmar.

— Vi har funnit skrämmande samband. I genomsnitt dog gruppen med dålig munhälsa redan som 47-åringar, säger Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska institutet.

Hennes forskargrupp har följt 3 000 personer i 30 år. Störst uppmärksamhet har en studie om tandlossning och bröstcancer fått. Den visar att patienter som 1985 hade så svår tandlossning att de tappat minst en bakre kindtand, 16 år senare hade haft 23 procent högre risk för bröstcancer under perioden.

Alla som hoppat över tandborstningen vet att välbefinnandet sjunker när mossan växer. Dålig munhälsa ökar risken för undernäring, och därmed fall och trycksår. Ändå är just munvård en av de första arbetsuppgifter svenska sjuksköterskor prioriterar bort i stressen, enligt en stor studie.

— Vi måste bli bättre på munvård och munbedömning. Det är lika oansvarigt att skriva hem en äldre patient utan att ha bedömt risken i munnen som att glömma att rapportera vidare om fallrisken, säger Kristina Malmsten.

Hon är distriktssköterska, utvecklingsledare på kvalitetsregistret Senior alert och har varit med och arbetat fram riktlinjer för munhälsa hos Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Munbedömningarna brister i landstingens sjukvård. Det märks i de två kvalitetsregister som får in rapporter, Senior alert och palliativa registret. I kommuner och på palliativa special­enheter sköts det bättre, men även där behövs en uppryckning.

— Vi behöver lära oss mer och våga titta i munnen för att kunna jobba med nutrition. Det är svårt att äta om man har blåsor, ont från proteser och inflammationer, eller det svider på tungan av svamp. Boka in en tandhygienist till avdelningen eller boendet, de undervisar vårdpersonal, säger Kristina Malmsten.

Nu ökar kraven på kunskap. Från februari ska munbedömningar göras på alla inskrivna patienter och boende över 65 år, i kommuner och landsting anslutna till Senior alert. Målet är att minska vårdskadorna, precis som för fall, undernäring och trycksår.

Maria Andersson på Karlstads universitet är en av få sjuksköterskor som forskar i ämnet munvård. Hennes studier på äldreboenden visar att de gamla inte tycker att de får hjälpen de behöver med munvården.

Friska äldre i dag har visserligen en bättre munhåla än någonsin. Ändå är det vanligt att allvarliga tillstånd i munnen upptäcks först när den äldre personen flyttar in på ett boende. Tiden dessförinnan har ofta den gamla tappat kraften och slutat bry sig om att gå till tandläkaren.

Under den tiden, som skör äldre, behöver alla i vård och omsorg fånga upp behovet av hjälp med tänder och mun. En rad yrkesförbund, som tandläkare, sjuksköterskor och dietister, har just gått ihop och skrivit ett gemensamt program för hur det ska gå till.

— Distriktssköterskan träffar den sköra äldre på grund av andra sjukdomar. Hon kan då passa på att ta med munhälsan i vårdplanen och få i gång ett närmare samarbete med tandvården, säger Karin Persson, sjuksköterska som deltagit i arbetet och tidigare själv doktorerat i ämnet utifrån en annan skör grupp med känt dålig munhälsa — psykiskt sjuka.

Tandläkaren Göran Friman ser framför sig att distriktssköterskorna tar ytterligare ett kliv och börjar remittera själva till tandvården. Han håller med om att sjuksköterskorna har för lite kunskap om munhälsa. Den ägnas ofta bara några timmar på utbildningen. Därför har han tagit initiativ till en uppdragsutbildning på Karlstads universitet.

— De allt starkare sambanden mellan allmänhälsan och munhälsan gör mer utbildning viktigt. Munnen är en del av kroppen, helt enkelt. Om munvården till exempel blir bättre på ett äldreboende så dör färre i lunginflammation, säger Göran Friman, som doktorerade i februari inom ämnet samarbete mellan sjuk- och tandvården.

Tyvärr verkar det inte bara vara utbredda inflammationer och infektioner som påverkar hälsan. Det räcker med dentalt plack för att påverka dödligheten.

Tandlossning ingår i knippet av riskfaktorer för de svåra sjukdomarna. Förutom gener hänger risken ofta ihop med livsstil och en oförmåga att ta hand om sig, som att inte mäkta med att sluta röka eller börja motionera. Vad som sedan orsakar att en viss person insjuknar kan vara oklart. Det är däremot glasklart att den som vill värna om god hälsa ska borsta tänderna — och hjälpa andra med det.


4 x risk för muntorrhet

Mindre saliv ökar risken för karies, sveda och problem att tala och tugga. Orsaken kan vara:

  1. Läkemedel. Muntorrhet är den tredje vanligaste biverkan. Några exempel är mediciner mot högt blodtryck, magsår, reflux och inkontinens. Även opioider, antidepressiva och sömnmedel kan ge muntorrhet. Risken ökar ju fler läkemedel personen använder.
  2. Strålning mot tumörer 
i huvud- och halsregionen.
  3. Sjögrens syndrom, reumatoid artrit och diabetes.
  4. Muntorrhet är vanligare 
hos äldre. 76 procent tar läkemedel som kan ge muntorrhet.

Åtgärder: Fukta gommen, insidan av kinder, tunga och läppar med vatten eller vichyvatten. Använd fuktgel, fuktspray eller olja som ersättningsmedel för saliv innan måltid. Använd salivstimulerande sugtabletter eller tuggummi som innehåller fluor. (Källa: SKL, Munhälsa)


Diabetes märks i munnen

  • Mindre saliv, bristande glukoskontroll och hög glukoshalt i saliven ställer till det. Diabetiker har mer karies och svår tandlossningssjukdom, men trots ett större behov besöker de tandvården mer sällan än andra.
  • Sjukvården ska rekommendera diabetiker till tandvården för regelbundna kontroller. Men endast 9 av 93 diabetesmottagningar gör det rutinmässigt.


Här rapporteras munhälsa:

Senior Alert. Ny webbplattform 2017


Läs mer:

Munhälsa. Åtgärder för att förebygga ohälsa i munnen. SKL, 2014

Munnen allas ansvar. Svensk sjuksköterskeförening m fl, 2016

Periodontitis increases the risk of a first myocardial infarction. Circulation, 2016

Periodontal disease may associate with breast cancer. Breast cancer res treat, 2010