Ny mix med färre sjuksköterskor

Pendeln svänger. Undersköterskorna ska nu rädda vården, och sjuksköterskorna bli färre. Skåne är först med ett stenhårt program för att byta kompetensmix. ?Nöden har redan tvingat Ystads lasarett in i förändringen.

Sjuksköterskorna kände när det isade till. Förra våren började de förlora sina kolleger, en efter en. På akutvårdsavdelningen, ava, där Louise Ekblad jobbar är de bara fem kvar. Tidigare var de runt 16. I dag jobbar hon varje pass med två undersköterskor, och de har också fått servicepersonal, receptarier och sekreterare till sin hjälp.

?För att det ska fungera har sjuksköterskorna tvingats rensa bland arbetsuppgifterna. De deltar varken i den basala omvårdnaden eller sitter med vid ronden längre. Det är omöjligt att hinna om de samtidigt ska ha koll på sina patienter och ge läkemedel.

??— Att missa ronden var tidigare otänkbart för mig som sjuksköterska. Men förvånande nog har jag vant mig. Nu vill jag inte längre sitta med, det skulle ta alldeles för mycket tid. Jag rapporterar vad jag vet om patienten och mina tankar om vård och behandling. Sedan jobbar jag med annat, medan läkarna diskuterar och går runt till patienterna. Efter ronden meddelar de mig vad som ska göras, säger Louise Ekblad.

??Alla sjukhus i Skåne har stora svårigheter att rekrytera och behålla sina sjuksköterskor, som de senaste åren visat att de varken accepterar lönerna eller de tuffa arbetsvillkoren genom att röra på sig. Massuppsägningar inom intensivvård, förlossning och på neonatalen har skakat om rejält och lett till nedläggningshot.

?Nu kommer politikernas lösning. Sjukvården ska göras mindre beroende av sjuksköterskor genom att de blir färre. Snabbt ska alla chefer i slutenvården dra i gång arbetet med att omfördela personalen till 40 procent sjuksköterskor och 60 procent undersköterskor, från dagens nästan omvända fördelning.?

Ystads lasarett ligger snäppet före, med en förvaltning som driver en ännu mer radikal förändring: vårdavdelningarna ska nå fördelningen 30/70 inom några år. Akuten och ava, där Louise Ekblad arbetar, är egentligen undantagna. På medicinavdelningarna har de redan nått målet.??

— Ja, vi har gjort den resan. Men inte utifrån kompetensmixplanen utan vi hamnade där som en påtvingad lösning på problemen vi haft med underbemanning på sjuksköterskesidan. På akuten har jag däremot verkat för en högre bemanning, men det har inte gått att fylla tjänsterna, säger Monika Söderholm, områdeschef för både akuten och medicinavdelningarna.?

Hon tycker att patientsäkerheten upprätthålls. Men att de lyft bort larmsjuksköterskan tillfälligt på vardagar är omdiskuterat. Monika Söderholm anser att det går eftersom det då finns två fler överläkare på akuten. Men sjuksköterskorna håller inte med. De tycker att pressen på dem är oerhörd vissa arbetspass och att de inte har koll på sina patienter längre. Det hjälper inte att undersköterskorna numera sätter pvk:er och sekreterarna journalför.

?De ser bara en riktig lösning.

?— Vi vill bli fler sjuksköterskor och kunna bemanna vår funktion med en speciell larmsjuksköterska. Annars måste vi lämna alla våra andra patienter vid larm. Vi har verkligen duktiga undersköterskor men det går inte att lämna över ansvaret till dem, säger Maria Jersgren, sjuksköterska på akuten och förtroendevald i Vårdförbundet.??

Larmsjuksköterskan togs bort från schemat för att passet blev omöjligt att bemanna, listorna med vakanta pass växte och en handfull av sjuksköterskorna passerade de 300 timmar övertid som är tillåtna. Maria Jersgren och kollegan Emme­lina Jönsson tar högst ett extrapass i månaden. Louise Ekblad jobbar aldrig övertid efter en period av utmattning. Att jobba heltid och treskift på akuten eller ava är pressande nog.?

Emmelina Jönsson har minst erfarenhet av dem och efter de intensiva kvällspassen snurrar hennes tankar, det är svårt att somna och timmarna går. Värst är att bli upptagen över en timme på en akutsal med en patient med livshotande tillstånd eller på röntgen för att kunna ge läkemedel. Då förlorar hon kollen på de andra patienterna på den halvan av akuten hon ansvarar för. De kan vara åtta ena kvällen, 15 nästa, eller till och med 20.?

— Patienter kan börja krampa, få septisk chock eller arytmi när vi är borta. Jag har fortsatt ansvar för deras medicinska tillstånd och hur det utvecklas, resonerar Emmelina Jönsson.?

Samtalet blir intensivt när de tre sjuksköterskorna kommer fram till att ansvaret till slut alltid ligger på dem med legitimation. Andra kan säga att de inte hann eller inte märkte och det räcker. En sjuksköterska kan förlora sin legitimation.?

— Därför är det så mycket lättare att lämna över patienter till en annan sjuksköterska, för sjuksköterskan tar då över hela ansvaret. Jag fortsätter inte tänka på vad hon har för kompetens hit och dit, säger Maria Jersgren. ??

Den skånska kompetensmixen 40/60 ”ska ses som ett delmål” står det i politikernas beslut. Vårdförbundet vände sig direkt emot att det gäller alla områden i slutenvården och poängterade att det var omöjligt på exempelvis operationsavdelningar. Nu nyanserar Skånes HR-direktör Ann-Sofi Bennheden hur kompetensen ska fördelas:

?— Beslutet är inte att alla ska ha 40/60-kompetensmix utan det är en övergripande inriktning som ska anpassas utifrån verksamheternas behov. Vissa kan ha högre, så väl som lägre, andel sjuksköterskor.?

Områdeschefen Monika Söderholm på Ystadsakuten, själv sjuksköterska, tror att den nya kompetensmixen kommer att bli ett lyft. Sjuksköterskorna får en tydligare roll och slipper sysslor de är överkvalificerade för. Hon delar också regionpolitikernas nya favoritbudskap: ”alla ska få jobba på toppen av sin kompetens” och därmed trivas bättre.?

— Det pratas mycket om hur tungt det är för sjuksköterskor. Det är för att de ska vara sjuksköterska, undersköterska, sekreterare och vaktmästare samtidigt. 80 procent av arbetsuppgifterna på akuten kan skötas av någon utan längre vårdutbildning.??

I Ystad har de anställt outbildad servicepersonal som sköter köket, mellanstädar akutrummen, tömmer sopsäckar och gör andra enklare uppgifter. Dessutom har sekreterarna blivit fler. De har pass dygnet runt och följer med direkt in på akutrummen vid bedömningar och för journal i datorn. Läkarna sköter alla rapporter och följer även med till röntgen.?

Vinden har vänt från de senaste årtiondena då kompetensen skulle hållas så hög som möjligt på akutsjukhusen och många undersköterskor och vårdbiträden fick sluta. Skåne är först i landet med en tydlig, politisk beslutad strategi för att minska antalet sjuksköterskor i akutsjukvården. Men svårigheter att rekrytera har tvingat fram liknande lösningar i andra landsändar.?

På ett nationellt plan menar arbetsgivarna, Sveriges kommuner och landsting, SKL, att krisen med vårdplatsbrister skulle kunna lösas med ”nya strukturer” i vården: med färre sjuksköterskor helt enkelt. Då skulle sjuksköterskor också kunna få högre löner.??

Monika Söderholm håller med i princip. Hon har därför lanserat en karriärstege internt, och skickat flera sjuksköterskor till specialistutbildning inom akutvård.

?Men kopplingar till högre lön saknas i arbetet med den nya kompetensmixen på Ystads lasarett och i hela regionen, där sjuksköterskorna blir färre och ansvarar för fler patienter. De 15 procent som kan sparas in på färre sjuksköterskor, ska gå till fler vårdplatser och personal som kan göra lättare uppgifter. ??

En bit norrut, på Centralsjukhuset i Kristian­stad, har intensiven, trots den avancerade vårdnivån, oväntat nog kommit längst i Skåne med den nya kompetensmixen. Det var efter en rivstart i somras då 18 intensivvårdsjuksköterskor slutade samtidigt. ?

Sedan dess är 40 procent iva-sjuksköterskor och resten undersköterskor. En helomvändning. För ett år sedan tyckte ledningen att det var otänkbart att ersätta enstaka iva-sjuksköterskor med vanliga sjuksköterskor inför sommaren. Nu är de ersatta med undersköterskor.?

Iva-sjuksköterskorna har fått högre lön, i genomsnitt 37 000 kronor i månaden. Ingen av dem vill berätta i Vårdfokus hur det fungerar. De som först gör det anonymt drar sedan tillbaka sina uttalanden, rädda för att straffas med repressalier, som sämre löneutveckling. ”Här kan man till och med få kritik för att man skriver en avvikelse”, säger en.