Patienten beskriver sina symtom, men varken undersökning eller provtagning visar något fel. Läkaren står utan svar, sjuksköterskan försöker att lugna, men patientens oro lägger sig inte. Efter femte besöket på vårdcentralen — kanske med andra symtom, men med samma oro — är personalen irriterad. Säger lite för snäsigt: ”det är inget fel på dig, det måste du förstå”.

Hur vanligt det är att oro eller ångest är den egentliga orsaken till vårdbesök vet man inte. Irritation över patienter som gång på gång återkommer med symtom som inte kan spåras, eller med oro som inte kan stillas, är lätt att förstå. Men patienter som lider av hälsoångest kommer att fortsätta ta resurser från vården — så länge de inte får rätt behandling.

Hälsoångest är en överdriven och ihållande rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom. Det är en ångest som styr vardagen, begränsar livet och leder till funktionsnedsättning. Tidigare kallades det för hypokondri och beskrevs i psykiatrins diagnosmanual DSM-IV som ett somatoformt syndrom; ”ångest och oro som tar sig uttryck i upplevda fysiska symtom”.

Numera ses begreppet hypokondri som nedsättande och i den senaste manualen, DSM-5, kallas hälsoångest för kroppssyndrom eller sjukdomsångest och anses besläktat med syndrom som generaliserat ångestsyndrom, GAD, och paniksyndrom.

Psykologen Erland Axelsson var tidigare knuten till Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm där han varit med utvecklat en internetbaserad kognitiv beteendeterapi, KBT, för hälsoångest. Förra året doktorerade han också på en avhandling om hur hälsoångest bedöms och behandlas. Kunskapen om att det är ett ångestsyndrom innebär en ökad förståelse för vad patienterna behöver, anser Erland Axelsson. Hans forskning visar dessutom att KBT ger goda resultat. Oavsett om behandlingen skedde i ett verkligt möte eller via nätet blev cirka 75 procent av patienterna i studierna tydligt bättre. 50 procent hade inte längre diagnosen hälsoångest. Men på en av fyra patienter såg forskarna ingen mätbar minskning av oro eller sjukdom.

Vad det beror på vet man inte. Forskare försöker hitta svaret genom att samla in så mycket information som möjligt om både patienter och behandlare: ärftliga faktorer, typ av besvär, hur länge patienten har haft symtom, behandlarens erfarenhet och hur relationen mellan patient och behandlare ser ut. Många och komplicerade statistiska modeller kommer att behövas innan man kan hoppas på ett svar, tror Erland Axelsson. Det finns heller inget säkert svar på frågan hur många som har hälsoångest. Forskare har uppskattat att mellan en halv och fem procent av befolkningen lider av det. Bland personer som söker vård beräknas siffran vara upp emot 20 procent. Sedan är det omöjligt att veta hur många som våndas i sin ensamhet; googlar symtom, ringer anhöriga gång på gång eller undviker att gå ut av rädsla för smitta.

Kanske är ångest ett adekvat symtom i en tid då löpsedlar piskar upp oron med rubriker om att pricken på benet kan vara tecken på allvarlig sjukdom. Och där uppfinningsrika entreprenörer, med mer eller mindre aggressiv marknadsföring, erbjuder hälsotester direkt i telefonen. En del kallar det profitering på människors rädsla för sjukdom. Annika Larsson, tf ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam, tillhör dem som anser att företagen utnyttjar och förstärker oron hos personer där den är lättväckt.

Hon är distriktsläkare på en hälsocentral i Skellefteå och vet att primärvården saknar resurser att göra hälsoundersökningar på friska människor och att det därför finns en marknad för appar och privata laboratorier.

— En del av analyserna som erbjuds är inte kontroversiella. Det är till exempel inte konstigt att människor vill ha kontroll på sådant som blodfetter och diabetes som påverkas av livsstil. Men varför erbjuds hormonanalyser av östrogen- och testosteronhalter direkt hem i brevlådan? Där riktar sig företagen till friska personer utan symtom. Det är dessutom provsvar som är svårtolkade och kan skapa onödig oro.

Hennes intryck är att marknadsföringen av tester och undersökningar har blivit alltmer aggressiv. Lite av ”Skynda dig att kontrollera, annars drabbas du av sjukdom”. Annika Larsson tar läkarapparna som exempel.

— Det finns en risk för att människor vänjer sig vid att så fort de känner symtom ska de ringa till en läkare. Jag tror heller inte att man är riktigt medveten om att det medför kostnader som drabbar hemlandstingen och tar resurser från angelägnare saker. Som vård av multisjuka äldre till exempel.

Varför drabbas en del av hälsoångest? Det finns inget enkelt svar på det heller. Psykiatriker talar om medfödd sårbarhet, otrygg uppväxt, ångestfyllda föräldrar, upplevelser som skapat skräck. Många frågor är fortfarande obesvarade och forskare anser att det i den svenska sjukvården behövs mer kunskap om patienter med svårtolkade kroppsliga symtom.

I Norge och Danmark finns särskilda kliniker för patienter som lider av hälsoångest. Den norske psykiatrikern Ingvard Wilhelmsen startade en specialklinik på sjukhuset i Bergen för över 20 år sedan. Numera är han professor emeritus och en flitigt anlitad föreläsare kring ämnet hälsoångest och vad som driver den. Ett av hans budskap är att eftersom vi inte kan ha full kontroll över våra liv bör vi lära oss att påverka det som går att påverka: vårt förhållningssätt.

Välj ett förhållningssätt som är nyttigt, uppmanar han i en filmad intervju på Youtube. Till det nyttiga räknar han inte ständig kontroll över kroppsliga symtom. Men han ser också ångest som en gudagåva — ett tecken på att hjärnan kan identifiera en fara. Därför är behandlingens mål att lindra, inte att bli helt ångestfri.

”Ägna livet åt att leva, i stället för att undvika döden”, säger Ingvard Wilhelmsen.

Karin Johannisson var professor i idé- och lärdomshistoria och skrev om diagnoser i olika tider och kulturer. Om hypokondri har hon skrivit att det tidigt ansågs vara en kroppslig sjukdom förlagd till magen som bara drabbade de förfinade — männen inom aristokratin.

Särskilt förfinad är inte hypokondrikern Argan i Molières pjäs, Den inbillade sjuke, från 1673. Hypokondrikern har varit något av en driftkucku och är det kanske fortfarande. Det går an om man driver med sig själv, som skribenten Martin Schori, på www.kit.se: ”Att leva med hypokondri är bra på ett sätt. Glädjen när man inser att man inte heller denna gång kommer att dö är något alla borde få uppleva. Vi hypokondriker får uppleva det ganska ofta.”

Men det är ju på största allvar — och kanske har Ingvard Wilhelmsen rätt när han säger att hälsoångest bottnar i den smärtsamma insikten om vår egen dödlighet.

Lästips:

  • Severe health anxiety: Novel approaches to diagnosis and psychological treatment, doktorsavhandling av Erland Axelsson vid Karolinska institutet, 2018.
  • The clinician’s guide to treating health anxiety av Erik Hedman-Lagerlöf (red), Academic Press Inc, 2019.
  • Upplevelsen av att leva med hälsoångest — en analys av narrativ av Lenita Olsson-Kentä och Matilda Aine, examensarbete vid Luleå tekniska universitet, 2017.
  • Kroppens tunna skal av Karin Johannisson, Norstedts, 1997.

20% av dem som söker vård beräknas ha hälsoångest. 0,5—5% av hela befolkningen tros lida av det.